Inledning
Min avsikt med att gå igenom protokoll från sockenstämmor i Hajom har varit att få en mer konkret och levande bild av hur en stämma fungerade och vad man arbetade med. Genomgången har startat från 1755 och har förutom protokoll från sockenstämman inkluderat protokoll från gällstämmor, dvs sådana stämmor som Hajoms socken höll gemensamt med moderförsamlingen Berghem.
Mitt intresse rör olika saker. Hit hör de mer organisatoriska – hur ofta man sammanträdde, hur besluts togs och vilka funktionärer som fanns mm. Förutom dessa har jag velat få en bild av vilka arbetsuppgifter man tog sig an och hur pastorn via stämman övervakade församlingens sedliga liv.
Samhällsutvecklingen i stort ger ofta avtryck i protokollen. Här tänker jag på lagar och förordningar som styrde stämmans arbete, men också på förändringar på det sociala planet. Jag har försökt hålla utkik efter sådant.
Följande källor har använts:
- Berghem KI:1 1755-1835
- Hajom KI:1 1835-1862
Allmänt om organisation
Protokollen ger i regel knapphändig information om vilka som deltog, var stämman hölls och hur beslut togs.
Klart är att det var kyrkoherden som nästan utan undantag ledde stämman och skrev protokollen. Någon gång förekommer det att komministern i Hajom fyllde denna uppgift.
Några explicita uppgifter om hur många som deltog vid en viss stämma och vilka de var finns inte. Namngivna personer förekommer regelbundet, men då rör det sig om olika funktionärer, som sexmän och kyrkvärdar eller om någon speciell person yttrar sig. Stämmans ledamöter anges i protokollen oftast med benämningen sockenmän, men det är inte helt klart vilka kategorier man då avsåg. Att både skatte-, krono-, och frälsebönder deltog vid stämmorna och innehade viktiga funktioner är dock tydligt varför det förmodligen är dessa man avsett med benämningen.
Vid en stämma 1773 var pastor Jöran Treslow oroad över bristande närvaro vid stämmorna och påminde om att enhällig närvaro påbjöds av 1723 års prästprivilegier.
2. Giordes i anledning af de wid soknestämman frånwarande soknemännen, en påminnelse af Pastor, om de förbindelser, som böra föranlåta soknemännen att enhälleligen infinna sig wid almänna soknestämman, då den förut i rettan tid är utlyst, härjämte uplästes K. Presteprivilegierna af åhr 1723, § 23. (1773-10-19, nr 2)
Det förkom också att man utdömde böter för dem som inte bevistade stämman. Vid en stämma 1765 stipulerades böter om fyra öre. Det framgår dock att man kunde i sitt ställe skicka en fullmäktig.
7. Efter giord föreställning af Pastor, påstodo soknemännen enhällig, at eho af dem utom laga förfal, och utan at ställa fulmächtig för sig, uteblifwer ifrån soknestämma, plicktar enligit kyrkoordning der före 4 ./. smt som owägerligen strax betalas skola, och til kyrkan faller. (1765-09-16, nr 7)
År 1801 antecknades de frånvarande, vilka dömdes att plikta 2 skilling.
19. Efterfrågades och upteknades de från sockenstäman frånwarnade åboer, som efter faststält beslut derwid böra sig infina, och befans ingen från Hårsåhs, ingen från Kurse, ingen från Friared, ingen från Sörbacka, ingen från Borred Nohlg. e. Freabygd och ingen från Hjorttorp Nederg. Desse är såleds förfalne at betala det utsatta witet nem. 2 s af hwarje gård som utaf soknens sexmän komma at uttagas. (1801-10-23, nr 19)
Från början av den studerade tidsperioden hölls regelbundet en årlig stämma oftast i september eller oktober. Från och med 1810-talet sker en utveckling där antalet möten ökar, vilket väl vittnar om att ärenden blev fler. Det blev vanligt med kortare sammankomster, då kanske något specifikt ämne skulle behandlas.
I några fall anges det i protokollens ingress att stämman hölls i kyrkan eller i någon av gårdarna. Regeln är att platsen inte anges och man kan då förmoda att man höll till i sockenstugan. Att en sådan fanns, åtminstone vid vissa tider, framgår av att de i protokollen nämns i andra sammanhang.
Det är också svårt att av protokollen utläsa hur olika beslut fattades. En återkommande uppgift för stämman var att utse olika funktionärer. Sådana utnämningar anges i protokollen som att den eller den utsågs eller valdes, men bortsett från enstaka fall, nämns inget om att någon röstning förekom.
När stämman skulle ta beslut om kommande arbetsuppgifter, sammanskott, fattighjälp etc så uttrycks detta som att beslut togs eller liknande. Man får här intrycket av att besluten var enhälliga och det är ovanligt att det framgår att någon reserverade sig.
Det är ganska uppenbart att stämman möttes av svårigheter med avseende på beslutens verkställande. Protokollen ger talrika exempel på beslut som togs vid ett tillfälle och där prästen vid flera efterföljande stämmor klagade på att inget blivit genomfört.
Viktiga uppgifter för stämman var att organisera och besluta om olika arbetsinsatser. Vid en stämma 1777 beslöt man om böter för personer som försummat ålagda dagsverken.
8. Öfwerenskommo soknemännen tillika med Pastor at den som försummar någon slagz körsel, efter skiedt upbod, det ware sig til kyrka, presteg. el:r fattigstuga skal utan skonsmåhl wara förfallen til 1 Rd:r specie böter och det efter hemmataletz storlek, som strax af sexmän och rotemästare uttagas. (1777-10-24, nr 8)
Om funktionärer
Kyrkvärdar
De två kyrkvärdarna hade uppgifter knutna till kyrkans egendom. En dominerande uppgift verkar ha varit att administrera kyrkans kassa samt fattigkassan. Ett stående inslag vid stämmorna var att en av kyrkvärdarna redogjorde för ekonomin.
Uppenbarligen krävdes det av en kyrkvärd att han var både läs- och skrivkunnig och att han kunde räkna. Till skillnad mot övriga förtroendemän, som vanligtvis skiftades vart tredje år, var det vanligt att en kyrkvärd satt länge på sin post. I följande tabell anges de sockenstämmor mellan 1756 och 1845 där skifte mellan kyrkvärdar gjordes. Här kan man notera Jon Andersson (1736-1804) i Hjorttorp Nedergård som var kyrkvärd från 1764 till 1793.
| Datum | Avgående | Tillträdande |
| 1756-08-04 | Johannes Carlsson, Gunnared Börje Björnsson, Hjorttorp | Jon Jonsson, Hjorttorp Lars Carlsson, Smeagården |
| 1764-09-11 | Jon Jonsson, Hjorttorp Lars Carlsson, Smeagården | Jon Andersson, Hjorttorp Nedergård Börje Jonsson, Smeagården |
| 1778-10-?? | Börje Jonsson, Smeagården | Per, Gyltagården |
| 1793-10-21 | Jon Andersson, Hjorttorp | Jon Andersson, Hede |
| 1810-11-05 | Per, Gyltagård Jon Andersson, Hede | Jöns Carlsson, Smeagården Anders Jonsson, Sörbacka |
| 1820-05-30 | Anders Jonsson, Sörbacka | Carl Andersson, Hjorttorp Hede |
| 1823-06-01 | Carl Andersson, Hjorttorp Hede Jöns Carlsson, Smeagården | Carl Bengtsson, Borred Anders Börjesson, Smeagården |
| 1826-10-10 | Anders Börjesson, Smeagården | Anders Persson, Hajom Skattegård |
| 1827-10-15 | Anders Persson, Hajom Skattegård | Anders Andreasson, Måsaberg |
| 1829-10-06 | Carl Bengtsson, Borred | Jon Jonsson, Hjorttorp Nedergård |
| ?? | Jon Jonsson, Hjorttorp Nedergård | Börje Jonasson, Nödinge Kullagård |
| 1838-06-19 | Anders Andreasson, Måsaberg | Olof Nilsson, Nödinge Storegård |
| 1840-05-19 | Börje Jonasson, Nödinge Kullagård | Andreas Andersson, Hjorttorp Nedergård |
| 1842-06-09 | Carl Andersson, Kursered | Andreas Andersson, Hjorttorp Nedergård |
| 1845-05-30 | Andreas Andersson, Hjorttorp Nedergård Olof Nilsson Nödinge Storegård | Carl Andersson, Askersered Lillegård Eric Carlsson, Hede |
Det är sällan att man ser några anmärkningar på kyrkvärdarnas arbete. Carl Andersson i Kursered fick dock sluta 1842 på grund av att han var dålig på att räkna. Detta säkert efter påtryckningar av kyrkoherde Hedenbergh.
4.Som kyrkovärden åboen Carl Andersson i Kursered, som sjelf finner sig vara oförmögan att förvalta denna tjenstebeställningen önskar att blifva befriad ifrån densamma, och Pastor är högst obelåten med honom; som i anseende till oskicklighet i konsten att räkna, förordsakar mig mycket onödigt arbete och icke sjelf kan controllera räkenskapernas riktighet, som jag uppgör. (1842-06-09, nr 4).
Sexmän
Sexmännen var tre till antalet och skiftades vanligtvis vart tredje år. De uppgift som nämns i protokollen är utmätningar, insamling av böter som utfärdats av stämman och avvisande av personer som obehörigen vistades i socknen.
Rotemästare
I Hajom fanns sju rotar – Askersereds, Friareds, Hjorttorps, Hajom Östras, Hajom Västras och Mellbys. Var och en av dessa representerades av en rotemästare. De fungerade nog som någon form av ordningsman i sin rote och bland uppgifterna ingick att där samla in sammanskott och fattigmedel.
Vid en stämma 1787 hotades rotemästarna med böter om de inte infann sig vid stämman:
9. Beslöts at den rotemästare som ej infinner sig wid allmän soknestämma pliktar til kyrkan _ 1 d. (1787-10-18 nr 9)
Prästgårdsföreståndare
Det ålåg sockenmännen i Hajom och Berghem att sköta prästgården i Berghem. I Hajom fanns det en sk prästgårdsföreståndare. Det bör ha funnits en motsvarande i Berghem och de hade övergripande ansvar då reparationer och skötsel skulle genomföras vid prästgården.
Någon motsvarande föreståndare för prästgården i Hajom verkar inte ha funnits. Detta lär ha berott på att det långt fram i tiden inte fanns någon skyldighet för socknen att ansvara för komministrars bostäder. Vid en stämma26 mars 1845 som hölls med anledning av den förödande branden i Friareds prästgård samma år nämns dock en lag som reglerade återuppbyggandet.
2. Ordföranden föreslog för gällboarne att i stället för denna afbrände manbygnad upföra en wåningsbygnad efter den structur lag för Comministers hus bestämmer; till följe hvaraf beslöts att en dylik bygnad upsättes 28 aln lång 12 aln bred…
Fattigföreståndare
Personer med specifika uppgifter kopplade till fattigunderstöd dyker upp i protokollen under 1810-talet. De utsågs av stämman och funktionen benämns dels fattigföreståndare men anges omväxlande som ett biträde till kyrkvärdarna. De samlade in fattigmedel och delade ut till de av stämman beslutade understödshavarna.
År 1835 utsågs en fattigföreståndare i varje rote:
4. På det fattighjonen wid inträffande nöd desto ömmande måtte kunna ??, öfverenskommo soknemännen, att en fattigföreståndare inom hwarje rote borde tillsättas, med åliggande att ombesörja de fattigas angelägenheter och utsågos till detta ändamål i
Askeresereds rote: Åboen Andreas Jonasson i Skallared
Friareds d:o Olof Larsson i Friared Öfregården
Hjorttorps d:o Carl Larsson i Landbogården
Hajoms Östre d:o Anders Andersson i Skattegården
ibm Vestre d:o Eric Carlsson i Fendricsgården
Nödinge d:o Nils Bengtsson i Storegården
Mellby d:o Eric Andersson dy i Landbogården
Klockare
Klockaresysslan tycks till skillnad mot övriga upptagna funktioner inte ha varit ett förtroendeuppdrag. Till honom utgick en viss lön, i form av sammanskott av säd eller penningar. Dessutom kunde stämman bestämma att han av församlingsmedlemmar skulle få någon ersättning för tjänster i samband med kyrkliga förrättningar.
Till klockarens uppgifter hörde, förutom klockringningen, varierande praktiska sysslor för kyrkans underhåll och skötsel. Även om jag inte sett så mycket spår av det i protokollen, vet jag från andra källor att en klockare skulle leda psalmsången och att han ofta togs i anspråk för att undervisa barn i läsning.
Följande punkt ifrån en stämma 1798 ger en bild av några av klockarens uppgifter:
13. Efterfrågade pastor om klockaren iacktager til församlingens nöije sin plikt i anseende til böneringningen morgon och afton, Och derpå swarades at sådant sker då han är hemma och närwarande, påmintes han om denna skyldighets iacktagande, åtminstone wår och sommartiden, samt desemellan lördags afton, då wädret är(?) stilla och luften någorlunda behagelig hwarjemte honom äfwen alfwarligen ålades at hafwa tillsyn til kyrkogårdens ständiga tilstängsel, mellan predikodagarne; At portarna låses och reglas, ock de som ej der hafwa at beställa dem ifrån afhållas. (1800-10-23, nr 13)
Klockaren utsågs av sockenstämman och första gången jag stött på ett sådant val är 1771 då det kortfattat sägs att Lars Larsson på Heden valdes till klockare.
Längre fram i tiden tycks valet av klockare ha reglerats av statsmakten. I samband med att klockaren Jacob Jonsson 1820 ville avgå på grund av dålig syn och att han inte var bekväm med den nya psalmboken sägs att tjänsten skulle utlysas i ”Stockholms papperen”. Vid en stämma senare samma år beskrivs hur valet av ny klockare gick till:
Endaste ändamålet med denna sockenstämma war, at af de föreslagne prof-klåckare Lars Pehrsson, Erik Rosendahl och Erik Carlsson, hwilka nu aflaggt sina prof, wällja någon till församlingens klockare i den afgångne Jacob Jonsson ställe. Sedan ej mindre Kong. Författningen om klåckarewal, än de sökandes ansökningar blifwit uppläste och wallängderen justerade samt de röstägande warnade att icke kalla(?) på någon af de föreslagne med hwilken de kunde räkna skylldskap inom 3:dje ledet, anställdes walet af Pastor, som förde ena wallängden, biträdd af Commininster Hedenbergh, som förde den andra wal-längden i laga ordning _ Och befanns, då protokollet, som fördes af Nämndemannen Jonas Andersson i Skoghem, och wahllängderne wid walets slut åter blifwit uppläste, justerade och summerade, wahlet sålunda hafwa aflupit: att Lars Pehrsson erhållit 7 1/6 hemmansröst _ Erik Rosendahl 4 1/24 d:o och Erik Carlsson 14 9/24 hemmansröster; hwilket med hög röst tillkännagafs med tillägg, att som Pastor nu, på det församlingen måtte äga desto friare wahl, nedlade sina embets-röster och Comministern sin röst för sitt åboende boställe, Erik Carlsson således af församlingen blifwit wald till dess klåckare; hwadan församlingen önskade lycka, att hafwa gjort ett sådant wahl, som de i en framtid aldrig komma att ångra. Sluteligen upplästes författningen om beswärs anförande af den med detta klåckare-wahl missnöjde inom lagat tid; hwarefter så wal protokollet som wahl-längderne hwilka bland kyrkans handlingar hos Pastor förwaras, blefwo af wahl-förrättarn Comministern och några församlingens medlemmar underskrifne _ och denna sockenstämma upplöst. Hajoms kyrka
d. 1 November 1820
Joh. Jacob Jacobsson (1820-11-01, nr 1)
Övriga
Från och med 1800-talets början tillkom ytterligare funktionärer för olika ändamål. Här nämns två sådana.
Efter att klockaren tidigare ansvarat för städning av kyrkan började man utnämna ordningsmän för kyrkstädningen. Vid en stämma 1825 utsågs torparna Anders Berntsson på Gråkullen och Anders Gunnesson vid Mellby till ordningsmän. För själva städningen skulle de engagera backstugusittare och inhyseshjon.
År 1828 utsågs Sven Gunnarsson i Kursered till brofogde vid Kursereds bro.
Andra uppgifter av administrativ karaktär
Insamling av räntor
Kyrkan kunde ur sin kassa mot ränta låna ut pengar, vilket nog var ett inte obetydligt medel att förstärka denna. Ett årligt stående inslag vid stämmorna var att uppbära räntebetalningar.
Vid stämman 1767 redovisades inbetalningar från följande personer, angivna i daler och ören.
3. Upbures interessepeng:r, nemb.
Soldaten Landqvist betalt sin skuld 18
Carl Andersson i Borred interesse 20
Hans Börjesson i Olufsg. Dito 26
Lars Larsson i Storeg. Dito 27
Carl i Åkag. Dito 1 2
Oluf Eriksson Storeg. Dito 1
Börje Andersson i Åkag. Dito 4 4
H:r Comminist. Brotander Dito 1 18
Dito, Jon i Kurse til Berghems kyrka 4 4, som af Pastor mottogz, at til des kyrka leverera.
(1767-09-21, nr 3)
Lars Brotander blev enligt ett herdaminne komminister i Hajom 1755. Han finns angiven i mantalslängden under Friareds Prästgård fram till 1775 varefter han efterträddes av Samuel Torell.
Insamling av resterande midsommarspengar
Jag har inte lyckats ta reda på vad midsommarspengar var för något, men det bör ha varit någon slags avgift till kyrkan som betalades in vid midsommartiden.
Inbetalning av resterande midsommarspengar var ett årligt stående inslag vid sockenstämman.
6. Uptogos resterande midsommarspengar af följande nem.
Lars i Kursered 4 Jon i Andersg. 4
Jonas i Friared 4 Olof i Melby 4
Börje ibdm 4 Anders Eskelsson 4
Per Andersson 4 (1787-10-18, nr 6)
Sådana inbetalningar gjordes ända fram till 1806, då midsommarspengar ansågs mindre behövliga.
Inbetalning av genant
Mellan 1787 och 1793 upptogs vid stämman en genant (avgift) för ”inhyses lägenheter”. Vid stämman 1787 anges det att detta var en överenskommelse och att avgiften skulle gå till kyrkan. 1789 gjordes följande inbetalningar (angivna i ören):
5. Upbars genanten af inhyses lägenheter då följande betalte nem.
Rydell 6 ./. Ahlquists enka 8
En kåhlgård wid soknestufwan 1 d Helge i Hag. 8
Bengts enka wid Nödinge 6 Wästerdahls enka 8 (1789-10-08, nr 5)
Förmodligen rörde det sig om fattigt folk som slagit sig ned på socknens allmänning.