Arvid var min farfars morfars morfar och föddes 1774 i Hjorttorp Nedergård i Hajom. Hans dotter Kerstin blev mor till farfars morfar Johannes Andersson som ”försvann” till Amerika 1887.

Arvid var nog en relativt välbärgad och inflytelserik person i socknen och han förekommer en hel del i sockenstämmans protokoll från början av 1800-talet. Nedan ett utsnitt från 1817 (klicka för större bild):

På anmälan af Arfwid Jonsson i Hjorttorp Nerdreg. bewilljades Enkan Margaretha Strömberg på Heden 1 Kappe Korn af hwarje Fjerding i Socknen med wilkor att Hon qwarblifwer hos sin Måg Soldaten Olaus Pik i Björketorps Socken af Bållebygds Pastorat, där hon för närwarande wistas. Rotemästaren tillsades att med det första uppbära detta sammanskott och detsamma till Arfwid Jonsson i Hjorttorp aflemna, där nyssnämnde Soldat Pik skall det afhämta.

Heden var ett soldattorp tillhörigt Nedregårdens rote (som också innefattade Fänriksgården) och 1817 beboddes det av en efterträdare till Margarethas man. Efter att en soldat dött hade roten inget ansvar för änka och barn utan dessa fick flytta ut. Man får väl tolka ovanstående som att man i socknen vill friköpa sig från änkans underhåll.

Senare samma år finns en intressant notering om ett val till riksdag:

Protokoll

Hållit särskilt med Berghems och särskilt med Hajums Sockenmän d. 12:te och 19:de October 1817.

Med underdånig anledning af Kong. Maijsts Nådige påbud om Urtima Riksdag i Stockholm d. 20:de nästkommande November, hade kyrkoherden utlyst Sockenstämmor på åfwanbemälte dagar för anställande af  Electors-Wahl; och blefwo wid detta tillfälle Åbon Arfwid Jonsson i Hjorttorp Nederg. samt Åbon Jonas Andersson i Skoghem Wästerg. enhälligt walda till Electorer, den förre för Hajums och den sednare för Berghems Socken; hwadan dessa Församlingarnas Ledamöter tillsades, att den 29:de i denna månad sig å Tingshållet Skene kl. 11. f.m. inställa för att då deltaga i Riksdagsmanna-Wahlet o hwartill de, genom Utdrag af detta Protokoll nu ytterligare skola Befullmägtigas Berghem & Hajum Ut Supra In Fidem

Valet rörde urtima riksdag som pågick november 1817 till juli 1818 och som framförallt verkar ha rört ett svårt statsfinansiellt läge. Bondeståndets val av representanter (i regel en per härad), skedde alltså med hjälp av elektorer från de olika socknarna.

Nedan ses Arvids egenhändiga namnteckning från ett protokoll 1818.

Arvid var alltså skrivkunnig, vilket också indikeras hans bouppteckning, som upptar ett bläckhorn. Man kan också här notera att många på socknen var skyldiga honom pengar.

Runt 1820 hade Arvid en del kontroverser med en annan anfader till mig, Börje Persson, angående Börjes mor som var inhyses i Mölnebacka. Man kan läsa mer om detta här…

I ett protokoll från 1825

Till lättning för Rotemästare wid Deras ofta nog besvärliga förrättningar Beslutades, att Åboerna hädanefter böra hwarför sig uppbära af sina Torpare de Sammanskotter, hwaruti Torpare böra deltaga; så att Rotemästare framledes wid dylika tillfällen befrias ifrån det beswäret, att söka Torpare; hwilket Åbon Arfwid Jonsson Mölnebacka likwäl för sin del bestridde och Reserverade sig till Protokollet

Sammanskotten det talas om kan ha varit natura- och penningbidrag till underhåll av kyrka, vägar, broar etc. Varför Arvid, nu alltså boende i Mölnebacka, reserverade sig framgår inte. Kanske hade han många torpare på sina ägor.

Arvid var även elektor vid valet till 1828 års riksdag. Om detta kan man läsa i Val till bondeståndet 1828.