Hyssna

Hyssna

Hyssna socken ligger i Marks härad i Marks kommun.

Ansered

Farmors mormors far Erik Bengtsson föddes i Ansered 1773. Han flyttade som gift till Rya Sörgård. Han bör ha varit ungefär samtida med grundaren av Hoofianismen, Jacob Otto Hoof (född 1768 på Lida i Sätila) som tillbringade sin ungdom här. Fadern Bengt Eriksson, som nog inte var född i Ansered, dog 1794 på det närbelägna torpet Lövås.

I längderna för Älvsborgs lösen 1571 upptas två bönder som bägge hette Erik (Erick i Anfridh). Den ena hade 5 kor, 1 stut om 3 år, 2 kvigor om 2 år, 2 getter och 2 får. Den andre Erik hade 4 kor, 2 stutar om 4 år, 1 kviga om 2 år, 1 kviga om 1 år, 2 getter och 3 får.

På en karta från ca 1650 (äldre geometrisk, Riksarkivet) anges att gården Anszhedh producerade 5 1/5 tunna utsäde och 12 lass hö. Man hade 200 humlestänger och en kvarn som var gångande höst och vår.

Bonnared Mellangård

Farfars morfar Johannes Andersson föddes här 1844. Familjen flyttade hit från Almered Kronogård och 1853 vidare till Hyssna Hulugård. Fadern Anders Andersson var under tiden i Bonared rotemästare och 1844 utsågs han vid sockenstämman också till brandrotemästare.Här kan det vara på sin plats att citera vad Linnar Linnarsson i sin bok Bygd, By och Gård, säger om en rotemästares funktion:

Rotemästaren skulle övervaka ordningen, var och en inom sin rote. Han skulle hålla ett vakande öga på ungdomens lekstugor, beivra förargligt leverne liksom sabbatsbrott och kortspel under bar himmel. Han skulle anmäla dem som inte tog helgsmål i rätt tid och som utan orsak försummade  allmänna gudstjänsten.

Bonnared Mellangård var gästgiveri och Anders var också gästgivare, vilket framgår av svärfadern Arvid Jonssons bouppteckning.

Bonnared Östergård

Farmors mormors mormor Anna Pehrsdotter föddes här 1755. Som gift flyttade hon 1781 till Rya Sörgården i Hyssna.

Bua Bengtsgård

Min farmors mor Sofia Carlsdotter var född på Bua Bengtsgården 1872. Det var hennes farfar Pehr Pehrsson som 1832 flyttade hit från Lidagärde. Det verkar som att gården gick ur denna släktgrens händer i och med Sofias far Carl Pehrsson som 1896 flyttade till Tostared. Man kan läsa mer om detta och annat kring gården här…

Gården skatteköptes tillsammans med grannen Hansagården 30 april 1719 för sammanlagt 40 daler (6).

Farmors morfars far, Pehr Pehrsson, var med om laga skiftet 1852. Nedan ses ett utsnitt från protokoll med de sex delägarna (klicka för större bild). Jag tror att det kan vara egenhändiga namnteckningar eftersom handstilarna skiljer sig åt och att de avviker från stilen i protokollets övriga delar.

Namnteckning Bua Laga skifte

Underskrifter Laga skifte i Bua, Hyssna 1852

Delägarna är alltså Anders Hansson, Johannes Andersson och Pehr Pehrsson på Bua Bengtsgården. Mantalen för dess var 1/4, 1/8 respektive 1/8. För Bua Hansagård fanns Jonas Karlsson och Sven Eriksson, var och en med 1/4 mantal.

Dragered

Min farmors morfars farmors far David Kindberg föddes på Dragered 1725. Han var son till avskedade kaptenslöjtnanten Paul Kindberg och Catharina Wirgander som kom till gården ca 1715. Catharina kom från Våthults socken i Småland där hennes far var komminister och hon gifte sig 1716 med officeren Paul Kindberg  och flyttade till Hyssna.

Jag misstänker att Paul kan ha fått Dragered som lön för sin tjänst som officer, efter det  att han blivit sårad vid slaget vid Helsingborg 1710 och dessutom tror jag att han hade anor från Sjuhäradsbygden (dock inte klarlagt).  Ett lämpligt giftermål var det nog också – en relativt hög officer och en prästdotter. Dock hade kanske Catharina ännu högre status – på hennes sida fanns en lång linje av präster och även adliga kopplingar, se bla här.

Dragered var vid den här tiden säteri och rusthåll under Västgöta Kavalleri. Rusthållet delades med gården Önnered (1/4). Som Hugo Johansson säger i Hyssnaboken höll Önnered fjärde foten av hästen.

Paul var infanterist och hade från 1696 avancerat från furir till kaptenlöjtnant.Han deltog i Skånska kriget 1709-10 och sårades vid slaget vid Helsingborg 1710 (som löjtnant vid Jönköpings regemente). På senare tid har jag upptäckt att han fram till ca 1702 fanns vid Älvsborgs regemente och hade sitt boställe på gården Lida i Sätila (se mer om detta i denna gårds avsnitt). Hans födelseort är dock fortfarande okänd.

Helsingborg1710

David var  ryttare och flyttade sedemera till Önnered där han blev rusthållare.

Grönered Västergård

Min farfars mormors morfars morfar Anders Eriksson föddes på Grönered Västergård 1702, men familjen verkar redan 1710 ha flyttat till Bonnared Västergård. Som vuxen bodde han på Mölnebacka Lillegård i Hajom. Den tidigaste kartan över gården jag hittat är från laga skiftet 1854, där det i texterna framgår att det fanns två åbor på gården, Per Eriksson och Johan August Larsson, som bägge fick ha kvar sina gårdar på platsen. Man kan notera att Tomsjön som idag ligger intill kartans huskroppar, inte fanns på den tiden.

Laga skifte 1854

Förmodligen såg det ungefär likadant ut runt 1700. Gården var då ett kronohemman och i slutet av 1600-talet levererade man sin ränta till kapten Carl Silversvärd på gården Dragered. Denne dog 1700 och räntan övertogs då av en överstelöjtnant Wilhelm Sinclair.

Gårdens soldattorp hette Fåglakroken (även kallad Grönslätt enligt Karl Asserlund) och låg vid den närbelägna Abborrsjön.

Klippesvedjorna, Lidagärde

Klippesvedjorna var ett torp under gården Lidagärde och finns kvar idag. Min anfader Nils Hedman dog här 1826. Nils var soldat och deltog i Gustav III:s ryska krig 1788-90. Läs mer om Nils och kopplingen till Bölabron i Hajom här…

Korsås

Korsås var ett torp under gården Glafsered beläget i sluttningen vid Oxasjöns nordostspets. Marta Andersdotter som var en syster till farmors morfars farfars far Pehr Andersson från Lidagärde bodde här fram till sin död 1791.

Det finns idag ganska mycket spår och lämningar på platsen och stället verkar ha varit bebott åtminstone fram till slutet av 1930-talet.

Korsås mot norr. Nedrasad skorsten.

Lidagärde

Farmors morfars farfars far Pehr Andersson föddes på Lidagärde (eller Liagärde som det även kallas) år 1721. Han fick sju barn med sin första hustru, Bengta, varav sonen Pehr är min anfader. I andra giftet fick han ytterligare fyra barn.

Lidagärde var vid denna tid boställe för regementsprästen vid Elfsborgs regemente, Torbern Arrenius. Denne verkar ha bott här mellan 1711 och 1724, i den mån han inte var ute i det pågående kriget. Nedan ses en anteckning från mantalslängden från 1724 där Pehrs far Anders är upptagen tillsammans med Torbern (klicka för att förstora).

Mantalslängd 1724, Liagärde Hyssna socken.

En rolig sak är att Torberns hustru, Ingeborg Swenske, var dopvittne till Paul Kindbergs dotter Britta Lena som föddes i Dragered 1719. Detta indikerar att Kindbergs och prästfamiljen nog umgicks. I notisen framgår att Torbern flyttade tillbaka till sitt pastorat Varola (ligger utanför Skövde) i Skaraborgs län.

Långared

Med största sannolikhet kom min farfars morfars mormors morfar Björn Svensson härifrån. Han gifte sig 1730 med Börta Larsdotter och deras första dotter Ingeborg föddes på gården (1731). De flyttade sedan till Backa i Hyssna där sonen Lars föddes 1734. Runt 1740 flyttade de så till Vargagården i Hajom där min anmoder Kerstin Björnsdotter föddes.

Pjätared

Min farmors morfars morfars mor  Karin Andersdotter föddes på Pjätared 1745. Hon gifte sig 1769 med Sven Eriksson från Grimmered och flyttade dit.

Enligt jordeboken från 1825 skatteköptes gården 1761 av Öjer Andersson, Olof Bengtsson och Håkan Svensson. Den sistnämnde var make till Karins äldre syster Kerstin (död vid 22 års ålder 1764).

Rya Norgården

Min farfars farfars farfar Carl Eriksson, föddes här 1760. Han flyttade till Håvet i Sätila där han gifte sig med hemmadottern Elin Andersdotter. Hans föräldrar hette Eric Jonsson och Anna Larsdotter. Fadern Eric föddes på gården 1707.

Även min farfars morfars farmors mor Börta Persdotter kom härifrån, född 1742. Som gift flyttade hon till Torsered. Hennes mor, Kerstin Eriksdotter, var född i Rya Sörgården, så här fanns alltså en koppling mellan de två gårdarna.

Rya Sörgården

Min farmors mormor Anna-Britta Eriksdotter föddes på gården 1836. Hennes mor Ingeborg Månsdotter var född där 1794. Erik Bengtsson, make till Ingeborg, deltog i laga skifte 1830, varifrån nedanstående kartbild är hämtad.

Rya Sörgården. Laga skifte 1830. Lantmäteriet, utsnitt.

Skogagården

Kallas också Brodal, förmodligen för att det här finns en gammal bro över Surtan. Här föddes 1725 Ingrid Larsdotter, min farmors morfars mormors mormor. Enligt Hugo Johansson köptes gården till skatte för 32 daler och 24 öre smt 5 september 1761 av Jöns Larsson.

I jordeboken för 1699 nämns en brukare Hans. Gården verkar inte finnas med i jordeboken 1635, varför den förmodligen anlades någon gång efter detta år.

Stenabo

Farfars mormors farmors farmor Kerstin Andersdotter föddes här 1723. Hon flyttade till Fotskäl som gift och blev mor till soldaten Torkel Hollsten.

Gården var tidigare ett frälsehemman ägt av vicepresidenten vid Svea hovrätt,  Arwid Ivarsson, men drogs in till Kronan vid reduktionen. Enligt jordeboken från 1725 köptes det 1710  till skatte av ”åboen Enk. Kierstin Andersdotter”, vilken kanske kan vara Kerstins mor- eller farmor. Nedan en karta som utvisar gårdsbyggnaderna (vid A) med omgivande åkrar (nr 1-8) och ängar. Intill åker nr 6 syns en humlegård om 30 stänger samt en kålgård.

Stenabo, Hyssna socken 1694. Lantmäteriet, utsnitt.

Uppe till höger ses Bonareds Mellangård. Stenabo  hade sina ängar  beblandade med Bonareds gårdar ”tegg om tegg” fram till laga skiftet 1854. Vid skiftet fanns två ägare till gården, Per Jonasson och enkan Börta Jonasdotter. Den förste fick bo kvar på stället medan enkan fick flytta alla gårdsbyggnader ca 700 alnar från tidigare plats.

Surtedal

Min farmors morfars morfars morfar Anders Bengtsson föddes på Surtedal 1700. Jag har ännu inte lyckats finna vem hans mor var, men fadern var Bengt Andersson som föddes runt 1654 och dog 1732 på Surtedal.

Bla i jordeboken från 1731 framgår det att det var Bengt Andersson, tillsammans med den andra åbon Anders Torkelsson, som 1725 skatteköpte gården, se nedan. Köpeskillingen var 60 daler och 26 öre silvermynt. År 1723 hade man infört att bonden skulle få köpa sin gård till ett pris som skulle motsvara sex årsräntor. Detta verkar stämma bra eftersom räntan enligt jordeboken uppgick till 11 daler och 4 öre.

Jordebok Surtedal, 1731

Den årliga räntan uppgick till 3 daler och 22 öre och bestod i smör, dagsverken, årliga hästar och kungshästar. Mantalsräntan var 7 daler och 14 öre. Vad denna bestod i kunde variera från år till år, men år 1725 detaljspecificerades den och bestod enligt jordeboken det året av gärden, byggningshjälpen, salthjälpen, boskapspenning, skjutspenningar och dagsverkspenningar. De olika delarna erlades säkert i större eller mindre utsträckning i pengar. Noteringen ”Befallningsmannen på lön” antyder att räntan kulle gå till någon av kronans tjänstemän, antagligen någon lokal fogde, skrivare eller liknande.

Det verkar som att Bengt tog sig vatten över huvud i och med köpet, eftersom han enligt mantalslängden från 1724 var utfattig och försörjdes av barnen. Men han var ju då till åren, så det kan vara att han så att säga pensionerat sig.

Anders Bengtsson gifte sig 1730 med Ingiärd Håkansdotter från Svenshult. Man flyttade till den närbelägna gården Pjätared.

Svenshult

Min farmors morfars morfars mormor Ingierd Håkansdotter föddes på Svenshult 1710. Hennes föräldrar var Håkan Olofsson och Anna Olofsdotter. Nedan ser man ett utdrag från jordeboken 1715 (klicka för att förstora). Här framgår vilken årlig ränta (dvs skatt till kronan) man erlade – penningar, smör, dagsverken, årliga hästar och kungshästar.

Jordebok, Hyssna 1715

Av noteringarna kan man se att räntan var indelad till Västgöta Kavalleriregemente, dvs förmodligen som lön till någon officer. Speciellt spännande är det att se att Håkan Olofsson och brodern (troligtvis) Nils Olofsson redan 1703 skatteköpte hemmanet, för 63 daler silvermynt. Skatteköpet innebar att man från kronan förvärvade besittningsrätten, vilket får betraktas som en tidig privatiseringskampanj. Håkan och hans bror var väldigt tidigt ute eftersom det var först 1701 som Karl XII genom en resolution skapade möjligheten i syfte att finansiera det pågående kriget. Skatteköpen tog dock fart först efter 1723, då en ny resolution kom som gav bonden företräde framför andra köpare.

Ingierd gifte sig 1730 och flyttade till den närbelägna gården Pjätared i Hyssna.

Torp

Här föddes min  farmors mormors mormors mor Karin Andersdotter 1725. Som gift, 1746, flyttade hon till Bonared Östergård. Torp vad vid denna tid även boställe för befallningsmannen, dvs en fogde. Bönderna var enligt mantalslängden 1725 Anders Svensson, Jonas Svensson (troligen bröder), Håkan Olofsson, Anders Nilsson och Gustaf Andersson. Den förstnämnda Anders var far till Karin. Nedan en bild från Torps by taget 1894. Man kan nog utgå från att det såg ungefär likadant ut på Karins tid.

torps-by-satila

Källa: Hugo Johansson ”Hyssna en socken i Mark”

Torsered

Min farfars morfars farmor Börta Larsdotter föddes här 1782.Hon flyttade som gift till Almered runt 1808. Hennes far Lars Nilsson föddes 1743, troligtvis i Torsered. Modern Börta Persdotter kom från Rya Nolgården.

I jordeböckerna för 1540 och 1546 upptas Biörn i Tordsred och i längderna för Älvsborgs lösen 1571 anges att Esbiörn och Anders på gården taxerades för 1 oxe, 10 kor, 6 ungnöt, 12 får, 5 svin och 1 häst.

På en karta från ca 1650 anges att gården producerade 5 1/10 tunna utsäde och 10 lass hö. Man hade 300 humlestänger och en kvarn som gick höst och vår. Skog till timmer, gärdsel och svedje var nödtorftigt, men mulebetet var gott.

Vid storskifte på inägor (Lantmäterikarta från 1794) skedde en uppdelning mellan Lars Nilsson (nämnd ovan) å ena sidan och Per Gabrielsson och Anders Larsson å den andra. Namn på de olika ängarna och åkrarna anges (klicka för att förstora).

Torsered storskifte 1794. Lantmäteriet, utsnitt.

Lars gård är den som ligger längst ner i söder och hans trädgård, som är inhägnad, är märkt ”an”. De ljust bruna partierna är åkrar och gröna ytor utvisar ängar. Åkrarna har alla namn – Lilla Krokåker, Aplaåker, Röråker, Tinkaåker etc.

Av Lars Nilssons bouppteckning från 1808 får vi även en hel del intressanta upplysningar:

  • Ett köpebrev på hemmanet fanns upprättat av Kammarkollegiet 1760. Detta innebar att hemmanet såldes av kronan och blev ett sk kronoskattehemman. Hemmanet köptes alltså av Lars föräldrar Nils och Elin.
  • Ett fastebrev upprättades 1775 av tingsrätten. Det är oklart varför det dröjde så lång tid från det att köpebrevet upprättades. Regeln var att fastebrev (lagfart) kunde upprättas först efter det att gården uppbudats vid tre efterföljande ting, dvs som längst tre år. Det blev kanske aktuellt först efter det att Lars blivit myndig och gift sig.
  • Det fanns ett tingsrättsutslag av den 20:de november 1770, nr 151. Detta avsåg ett förbud att dämma upp så att det drabbade den närbelägna gården Olofsered. Det bör väl avse bäcken som mynnar ut i Masjön, norr om Torsered.
  • Man hade tre kor, två stutar, en liten kvigkalv, två fjolårskalvar, fyra gamla får, fyra fjolårslamm och ytterligare två djur som jag inte kunnat uttyda.

Storskifte av utmarken ägde rum 1818 mellan Lars söner Nils och Anders och två ytterligare ägare (Lantmäterikarta från 1818). Utmarken sträckte sig bortom Skeppartjänarna fram till stranden av Kroksjön.

Viken Västergård

Farmors mormors farmor Kerstin Nilsdotter föddes här 1728. Hon gifte sig 1757 med Bengt Eriksson från Ansered och flyttade dit.

Av en karta från 1650 framgår bla att gården var på 1/4 mantal och att ”Fiske watn nötorfftigh. Skogh till timber giärzle suedie och brännemark, ållon skough aff eek och book nötorfftigh. Mulebete nötorfftigh.” I norr syns ”Lilla Hule Lacus” dvs Lilla Hålsjön i dagligt tal.

Viken Västergård. Lantmäteriet, utsnitt.

Viken Västergård. Lantmäteriet, utsnitt.

Önnered

Catharina Davidsdotter, som blev min farmors morfars farmor, föddes på Önnered 1768. Hennes far David Kindberg kom hit som ryttare 1750 från Dragered. Önnered var rusthåll under Västgöta Kavalleri, Älvsborgs kompani och David är senare antecknad som rusthållare.

Catharina flyttade som gift till Lidagärde i Hyssna och gården togs efter Davids död (1793) över av hans son Paulus Kindberg. Denne ska enligt en sägen vara begravd ute på halvön i Härsjön och platsen är faktiskt utmärkt på den moderna lantmäterikartan.