Sätila

Sätila

Sätila socken ligger i Marks härad, Marks kommun.

Almered

Jag antar att Almered från början räknades som en by med flera gårdar. Min koppling till Almered går via min farfars morfars far Anders Andersson. Han föddes på Almered Kronogård 1816. Hans far som också hette Anders Andersson föddes på Almered Storegård 1779. Den tidigaste jag spårat är Anders farfars far Anders Björnsson som var född i Almered (med största sannolikhet Storegården) 1665.

Anders Andersson den yngre gifte sig 14 juli 1836 med Kerstin Arvidsdotter från Hajom. Samma dag gifte sig Anders halvsyster Edela med Kerstins bror Lars. Giftena får väl ses som ett sätt att befästa relationerna mellan Almered och Arvid Jonssons Mölnebacka.

Redan 31 oktober föddes Anders och Kerstins första dotter Anna Christina. Följande notis (klicka för att förstora) meddelar att Kerstin flyttar från Mölnebacka Storegård till Almered.

Hon får här ett gott betyg av prästen och inget sägs om att dottern måste ha tillkommit utanför äktenskapet, sk lönskaläge. Runt 1840 flyttar familjen till Bonared Mellangård, där min farfars morfar Johannes föds.

Ungefär samtida med Anders Björnsson föddes 1670 på Hulugården en annan anfader till mig, nämligen Håkan Torstensson. Han flyttade som gift till Flohult Västergård. Han blev via sina döttrar förfader både till farfars morfar Johannes Andersson och farfars mormor Lotta Larsdotter.

Björlanda Östergård

Farfars farfars mormors mor Ella Andersdotter föddes på Östergården 1750. Hon var dotter till skomakaren Anders Andersson och Börta Jönsdotter och flyttade som gift till Svanshult i Sätila.

Björlanda storskifte

Björlanda 1767. Lantmäteriet, utsnitt

Vid storskifte 1767 medverkade Ellas bror Lars. I Östra byn ses Löjtnantsgården (A) och Östergården (B). Snickaregården anges med E. I Västra byn finns Gästgivargården (C) och Västergården (D).

Bobygd

Här föddes min farfars farfars mormors farmor Kirstin Larsdotter 1711. Hon gifte sig med Olof Andersson från gården Bråta i Sätila och flyttade sedemera till Svanshult i samma socken.

Bolg

Bolg ligger inte långt från Almered. Här föddes 1711 Märta Jönsdotter, som runt 1738 gifte sig med Björn Andersson och flyttade till Almered Storegård.

Bråta

Farfars farfars mormors farfar Olof Andersson föddes här 1711. Han gifte sig med Kirstin Larsdotter från Bobygd och flyttade till gården Svanshult. I följande utdrag från en jordebok (klicka för att förstora) nämns Olofs far Anders som en av bönderna. Det framgår att gården var augment dvs ett ”hjälphemman” till ett rusthåll (grannen Bosgården).

brata-jordebok-1715

Jordebok 1715

Wästgiöta Cavallerie Re             Bråta
gemente till augment                  Penningar       1:16
gamal förmedling                        3 L: Smör          4:28 (1 lispund = 8,5 kg)
i mantahl till   1/2                        1/2 ask honung   24
                                                             ? ?? åhl                  16
                                                          4 al. wallmar         16 (dvs 4 alnar vadmal)
                                                        2 st åhrlig häst       19:8
                                                        1 st Kong. häst        6:93
                                                             Sigge, Lars,
                                                                Anders

De årliga och kungliga hästarna avser tidigare skyldigheter för gårdar att underhålla och utfodra hästar tillhörande fogdar och andra tjänstemän. Dessa skyldigheter är omvandlade till penningskatter.

 

Flohult

På Flohult Västergården föddes systrarna Anna och Elin 1716 respektive 1723, barn till Håkan Torstensson och Kerstin Larsdotter. Anna var min farfars morfars mormors farmor och Elin var min farfars mormors mormors mormor. Systrarna gifte sig med varsin bror från Hårsås i Hajom, Anders och Lars Jonsson och flyttade dit.

Kerstin Larsdotter hade en yngre syster, Ingrid. Hennes dotter, Gunla Larsdotter, föddes på Västergården 1723 och var alltså kusin till Anna och Elin. Gunla som är min farmors mormors morfars mor flyttade som gift till Rya Sörgård i Hyssna.

I jordeböckerna från 1540 och 1546 nämns Lasse ij Floholtt. I längderna över Älvsborgs lösen, 1571, anges Ambiörn, Swen, Enkan, Per och Bijrge. 1635 nämns Oloff och Törsten i Flohult. År 1699 upptas Måns, Oluf och Bryngell i Flohult Storegård samt Lars i Flohult. Den sistnämnde skulle kunna vara far till ovan nämnde Kerstin Larsdotter (maken Håkan var född i Almered). I (11) nämns att Sven i Flohult var nämndeman 1486.

Från ca 1650 finns på Riksarkivet en fin karta över Flohult, där även uppgifter rörande skörd anges för de två hemmanen Västergården och Östergården. Vidare anges:

Till förbemälte hemman ähr timber skogh
aff eek ittem ållon skogh på
Lygneredz skogh.
Fiske watn i Lygnen godt.
Mulebete godt.

På Lantmäteriet finns en karta från 1788, upprättad i samband med storskifte samt en från laga skiftet, 1835.

Hjorthålan, Flohult Storegård

På detta vackra ställe på en sluttning ner mot Lygnern var min farfar John Olofsson född 1905.

Hjorthålan, 1890. Lantmäteriet, utsnitt.

En fascinerande sak med Hjorthålan är att en tidigare anfader har anknytning hit, nämligen farfars mormors farmors farfar Jon Hollsten som föddes här 1729. Han var son till min skotska anfader Tomas Hjort, som bodde på soldattorpet under Almered (se kartan ovan) mellan 1714 och (ca) 1730 när han inte var ute i kriget. Jag har skrivit mer om dessa soldater här.

Enligt Karl Engströms bok om Marks kompani har tre rotar haft soldattorp i Hjorthålan:

Nr 175 Torrås Östergård

  • Torrås Östergård
  • Torrås Västergård
  • Bulverås

Nr 209 Almered Storegård

  • Almered Storegård
  • Almered Torkelsgård

Nr 212 Flohult Storegård

  • Flohult Storegård
  • Kärrsgärde
  • Almered Hulugård

där Tomas Hjort alltså tillhörde rote nr 209.

Att det var soldattorpet nr 212 som farfars far Johan köpte 1912 framgår av köpebrevet som finns bevarat på Lantmäteriet. Detta är undertecknat av ägarna till de tre gårdarna. För Flohult Storegård var dessa John Andersson, Elias Samuelsson samt Setheliska donationen. Den sistnämnda representerades av biskopen i Göteborg E H Rohde och kyrkoherden i Sätila P L Béen. Av församlingsboken framgår att soldaten Johan August Väst vid denna tid bodde på soldattorpet under Almered.

Farfars far jobbade ju bla med flottning på Lygnern. Läs här om detta…

Härkila Bengtsgård

Farfars farmors morfars farfars mor Ingrid Jönsdotter föddes här 1708 som dotter till Jöns Larsson Mellin och Elin Ambiörnsdotter. Gården var vid denna tid indelt som boställe åt rustmästaren vid Marks kompani, Älvsborgs regemente. Rustmästare var en underofficersgrad och denne ansvarade för kompaniets vapen och ammunition. Fadern, Jöns, hade i början av Stora Nordiska kriget avancerat från knekt till rustmästare och han befann sig hemma i Sverige fram till 1711 då Marks kompani fördes över till Stralsund i Svenska Pommern. Han dog i Stralsund i juli 1712, förmodligen av någon sjukdom.

När Ingrid föddes fick hon några namnkunniga faddrar, nämligen:

  • Major Bengt Belfrage
  • Sergeant Nils Belfrage
  • Majorskan Sophia Lilliehöök
  • Agneta Mentzer

Om dessa personer kan man läsa här och här. Agneta Mentzer är syster till Johan von Mentzer som var chef för Älvsborgs regemente mellan 1710 och 1728. Sophia Lilliehöök är deras mor, som vid tiden, i sitt andra gifte, är gift med Bengt Belfrage (alltså Agnetas styvfar). Nils Belfrage är son till Bengt Belfrage och Sophia Lilliehöök.

Ingrid flyttade som gift till Sjönnered i Björketorps socken och dog 1774 i Övre Värred i samma socken.

Torrås Östergård

Farfars far Johan Albin Olofsson föddes på denna gård 1876. Hans far Olof Eriksson var även han född här (1832). Olofs mor, Britta Olofsdotter, föddes här 1804, liksom hans morfar Olof Månsson (född 1764). Denne Olof var förövrigt en av dem som, som enligt jordeboken från 1825, skatteköpte gården:

Refvat och skattlagt 1694 till 1/2. Anders Andersson
skatteköpt 1/8 uphöjt till 1/4 d. 10 julii 1753 för 25 d. 23 ./.
Anders Andersson 1/8 för 5 rdr 3 rst och Eric Nilsson 1/8
för 10 rdr 3 rst d. 25 oct. 1796 samt Olof Månsson 1/8
d. 7 febr. 1805 för 14 rdr 14 sk. Befallningsman på lön
1/2 Kronan behållet 1/5. Roterat i nr. 175. D:o Comp.
för 1 mtl. 1833 d. 2/10 lösen för ekeskog m.m. erlagd
med 50 rdr 15 sk. b:o. -:16 i kronotionde.

Olofs mor, Karin Jonsdotter, var född här 1738. I hennes födelsenotis anges en Swen i Hiorthåla som en av faddrarna. Man hade alltså kopplingar till Hjorthålan redan då…

Karins far Jöns föddes också här, men dog när Karin var 10 år gammal. Modern Ingeborg gifte om sig ett år senare med Anders Olofsson och fick två barn ihop med honom. Anders omkom dock i en drunkningsolycka medan Ingeborg fortfarande var gravid.

En drunkningsolycka

I kyrkoboken från 1751 står det:

D 4 november drunknade af obekant vådelig händelse här på siön Lögneren då dhe på en Ekestock skulle ro ifrån gården Prästetorp till Flohult följande personer som ännu inte äro igenfunde,
Bonden Lars Larsson i Wästra Flohult_______________33 åhr
dreng Oluf Erikson ibidem________________________23 åhr
Bonden Anders Anderson i södra Tårrås ____________30 åhr
Bonden Anders Olufson ibid:_____________________27 åhr
dreng: Hans Jonason ibidem______________________24 åhr

I kyrkoboken framgår det att gården Buarås även kallades för Prästetorpet. Denna gård ligger rakt över sjön från Flohult räknat. Man kan undra vad de fem unga männen höll på med. Arbete eller lek som gick överstyr?

Vid tingsrätten i Skene den 5 mars 1752 togs olyckshändelsen upp till behandling. I Carl-Martin Bergstrands bok Livet i Mark på 1700-talet II sid 186 finns en skildring av detta. Länsmannen Johan Patric Skoug begärde vid tillfället att rätten skulle avgöra hur man skulle hantera begravningar utifall kropparna blev anträffade, vilket de tydligen inte blivit. Vid denna tid var det nämligen angeläget att vid dödsfall kunna fastställa att det inte rörde sig om självmord. Om så, så skulle de döda inte få vila i vigd jord, utan som det står i 1734 års lag, Missgärningsbalkens 13 kapitel paragraf 1 ”så skall en sådan sielfspilling af skarprättaren till skogs föras, och i jord gräfwas”. Rätten kom dock fram till att personerna alltid ”fört ett stilla, nyktert och skickeligt leverne, så att den timade olyckan endast av våda och ej genom ringaste deras förvållande sig tilldragit”. Därför ansågs det att personerna när de hittades kunna ”ärligen begravas”.

En lantmäterikarta från 1694

I en Lantmäterikarta från 1694 framgår det att gården tidigare var ett frälsehemman och att det drogs in till kronan, förmodligen på 1680-talet i samband med Karl XI: reduktion:

Geometrisch Afrittning som till hörsambst föllie af högwälborne Hr. Baron och Öfwer
Dierecteuren Hr. Carel Gripenhielms[1] ordrer Daterat Stockholm d. 12 marti A: 1692, ähr
worden förfärdigat öfwer et frälse hemman Tåråhs benembd Beläget i Elfsborg Lähn Markz häradt och Sättila Sochn, Updragit hans Kongl. Maij:t och Cronan i Bytte för 9 d: 23:14 2/5 Silf:mynt af vice Praesidenten uthi Kongl. Swea Hof Rätt Sahl. högwälb:ne Hr. Arfved Ifuarsson[2], hwilket hemman med des lägenheter Befinnes som Chartan Utwisar.

Från Laga skifte 1856 – Lantmäteriets dokument sid 57

1856 genomfördes laga skifte i Torrås. Farfars farfars far Erik Carlsson deltog. Hans gård var en av dem som fick flytta ut. Den ursprungliga platsen svarar nog mot den närmast vägen där de nuvarande husen står.  I dokumentet finns en beskrivning av byggnaderna på Eriks gård:
Erik Carlsson åbyggnad för 1/8 mantal Torrås Östergården
Manbyggnaden timrad och brädfodrad i försvarligt skick 21 Al. lång
8 1/2 Al. bred, 2 1/4 Al. hög under tegeltak indelad i stuga
förstuga, kök, 2:ne kamrar och loft öfver den ena kam
maren, 2:ne eldstäder, ett tillbygge begagnat till vedbod
Ladugården I försvarligt skick, timrad och till en del skiftad under halm
tak, 18 ½ al. lång, 8 ¼ al. bred, 4 ¼ al. hög, indelad till Fähus
Loge, 2. lador, 3:ne mindre tillbyggen det ena timrat begagnad
till Svinhus, fårhus och löfbod.
En mindre ladugård Timrad 6 ½ al. lång, 6 ½ al. bred, 3 al. hög, indelad till stall
och Vagnbod.
Källare murad af sten under halmtak 9 ¼ al. lång, 7 ¾ al. bred
3 al. hög.

Jag föreställer mig att huset bör ha varit av typen ”högloftshus” och till det yttre bör ha sett ut ungefär som ett som finns i Ljushults hembygdsgård. Enligt en senare uppgift uppfördes huset 1846 och moderniserades 1939.

[1] Carl Gripenhielm, 1655-1694. Friherre och kartograf. Blev 1683 direktör för Lantmäteriet.

[2] Arvid Ivarsson Natt och Dag, 1633-1683.

Här nedan syns ett utsnitt från  kartan över Torrås från 1694.

Torrås

Håvet Västergården

Farfars farfars far Erik Karlsson föddes på Håvet 1805 och flyttade som gift till Torrås. Släkten har funnits här åtminstone så tidigt som senare delen av 1600-talet – Eriks morfars farfar Anders Larsson (född 1663) levde här till sin död 1716. Eriks morfar Anders Hansson medverkade vid lantmäteriförrättning 1769, då syftet var att genomföra storskifte. Nedan ses ett utsnitt från kartan som upprättades då.

Håvet storskifte 1769

Håvets by 1769. Utsnitt från lantmäterikarta.

Av handlingarna framgår att man var oeniga om hur skiftet skulle genomföras och att ärendet skulle hänvisas till häradsrätten. Storskifte verkar inte ha blivit genomfört förrän 1799. Även från detta tillfälle finns en karta bevarad och vid denna förrättning närvarade Erik Karlssons far Carl Eriksson.

Gården heter idag Håvet Nedergården (uppgift från rapporten  Natur- och Kulturmiljöinventering av Storåns dalgång, 2007 utgiven av Miljökontoret i Mark).

I boken Sätila historia (9) nämns att Håvet är den Sätilagård som tidigast kan spåras i källorna och den i slutet av 1200-talet tillhörde biskop Brynolf i Skara. En biskop i Skara (Brynolf?) ska 1313 ha besökt Håvet för att medla mellan domprosten Bengt och dennes grannar i en tvist rörande gränser i skogarna vid Håvet. Förmodligen var det flera gårdar i Sätila som lydde under Skara stift vid den här tiden. Saken diskuteras även i Segloras hembygdsbok (3), där ett stort antal gårdar ingick i ”Seglora rättaredöme” under Skara stift.

Lida

Lars Jonsson, som var min farfars morfars mormors mormors far, levde här i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Förmodligen var han även född här (runt 1670) som son till Jon Larsson. Säkert är att han var gift med Gundla Bryngelsdotter och att deras tre första barn Bryngel, Jon och Kerstin föddes här mellan 1695 och 1703. Sedemera flyttade man till Klockaregården i Sätila där min anmoder Börta Larsdotter föddes 1707.

Av jordeböckerna från tiden framgår att Lida var ett furirboställe under Elfsborgs Infanteriregemente.

Enligt uppgift i Släktbok för Sätila (sid 12) skänkte Lars (”ärlig och beskedlig danneman”) tillsammans med några ytterligare en ängel som hänger över altaret i Sätila kyrka. Detta skulle ha varit 1699. Nedan visas de två änglarna som hänger över altaret. Det finns även en tredje som hänger en bit ifrån.

Ängel 2 Sätila kyrkaÅngel 1 Sätila kyrka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedan en karta från 1652 där Lida med ängar, åkrar och en kvarn är inritade.

Lida 1652

Lantmäteriet, 1652, utsnitt.

En rolig sak är att min farmors morfars farmors farfar officeren Paul Kindberg verkar ha bott en period på Lida under samma tid. Nedan ses ett utsnitt (klicka för att förstora) från en generalmönsterrulla för Älvsborgs regemente 1696 där Paul anges på bostället Lida.

GMR 1696, Majorens kompani, Älvsborgs regemente

 

 

 

 

Det framgår att han här är furir och har avancerat från rustmästare vid samma kompani. Tre gårdar nämns och det är dessas räntor som utgör hans lön. Lida med bonden Joen (bör alltså vara Lars Jonssons far) anges som boställe (utanför bilden) och de två övriga gårdarna är Laggaregården i Sätila och Eskegärde i Bollebygds socken.

Av en senare generalmönsterrulla (från 1708) framgår att Paul tog avsked, förmodligen redan 1702. Vi vet att han senare återfanns som kaptenslöjtnant i Jönköpings regemente (se under gården Dragered i Hyssna).

Svanshult

Svanshult ligger på norra sidan av Lygnern helt nära Hallandsgränsen. Här föddes min farfars farfars mormor Elin Nilsdotter 1771. Hon var äldsta barnet i en ganska stor syskonskara. På våren 1805, då Elin hade flyttat till Torrås, dog tre av hennes syskon i feber. Även brodern Anders hustru strök med. Elins farfar kom hit från Bråta runt 1740. Något tidigare upprättades nedanstående karta (klicka för att förstora):

Svanshult 1694

Svanshult 1694. Lantmäteriet, utsnitt.

I kartans vänstra del ser man gårdens hus och i grannskapet är bla följande utmärkt:

24 – en bäckekvarn som går höst och vår
25 – en vadmalsstamp26 – två humlegårdar med 200 stänger
27 – tre kåltäppor
28 – en trädgård med några små träd

Sätila Klockaregård

Som nämnts under Lida flyttade Lars Jonsson med familj till Klockaregården, där min anmoder Börta Larsdotter föddes 1707. Hennes tvillingsyster, Märta, dog kort efter födelsen. Börta gifte sig 1730 med Björn Svensson från Långared i Hyssna och man flyttade sedemera till Vargagården i Hajom. Där föddes min anmoder Kerstin Björnsdotter 1743.

Klockaregården var ett boställe för mönsterskrivare (en militär tjänsteman som bla hade hand om soldatrullorna) under Elfsborgs Infanteriregemente.