Ljushult

Ljushult

Ljushults socken ligger i Kinds härad i Borås kommun.

Bland mina anor i Ljushult är namnet Skoglund flitigt förekommande, så jag ger här en kort översikt av denna släktgren.

Släkten Skoglund

Min mormors mor Emma Christina hette ju Skoglund i efternamn. Ett sådant namn sticker ut en del från de vid tiden vanliga son- och dotterefternamnen, vilket bidrar till ett ökat intresse.

Den förste Skoglunden i denna släkt verkar ha varit hennes farfars far Johannes Andersson som föddes på gården Billeberga i Sexdrega socken 1758. Han gifte sig 1784 med Annika Svensdotter från gården Torp i samma socken. De bosatte sig runt 1788 på Skogstorp som låg under Torp. Fr.o.m. denna tid anges i kyrkoböckerna namnet Skoglund, vilket indikerar att man tog detta efter namnet på torpet. Runt 1810 flyttade familjen till Krogen i Ljushult där man som traktörer fanns i ca 10 år. Johannes och Annika fick sju barn varav alla levde till vuxen ålder, däribland min förfader Anders född 1794.

Sonen Johannes Skoglund (född 1792) innehade Krogen efter fadern. Denne var vittne vid den rättegång som följde på mordet på Olof Andersson 1822. Händelsen beskrivs i Ljushultsboken sid 372.

Både min förfader Anders och hans bror Erik (född 1797) var verksamma som gårdfarihandlare, dvs knallar med ett annat ord. Det är troligt att de inriktade sin handel mot Bohuslän. Erik och hans familj flyttade runt 1845 till Orust där man blev kvar. På dagens Orust finns det gott om Skoglundare och det är inte otroligt att Erik är förfader till dessa.

Anders vistades även han en period på Orust och han gifte sig 1819 med Maja Stina Ingman från Resteröds socken. Deras son Johannes (Emma Christinas far) föddes på Orust 1822 och ett år senare flyttade familjen till Ljushult. Vid slutet av 1820-talet finns Anders registrerad som handelsdräng hos borgare i Ulricehamn. Handelsdrängar kunde vara anställda av handlande borgare, men som det framgår i Gustaf Bogers bok Västgötaknallar var en registrering som handelsdräng ofta ett sätt för knallar att komma i åtnjutande av vissa handelsprivilegier då man självständigt bedrev handel. Man betalade då borgaren en avgift för förmånen.

Det verkar ha gått dåligt för Anders affärer. Enligt Ljushultsboken blev han 1836 anklagad för misskötsel av torpet Nyberg där familjen då bodde och senare finns man i kyrkoböckerna angivna under ”socknens slut”, vilket antyder fattiga förhållanden och att man inte hade någon fast bostad.

Emma Kristinas far Johannes Skoglund var skräddare och familjen bodde i Kanikabol från 1860-talet. Här bodde även Emma Kristina sedan hon 1880 gift sig med Frans Nilsson, min mormors far.

Emma Kristina och Frans är begravna på Ljushults kyrkogård. I graven bredvid vilar hennes farbror Anders August Skoglund. Han verkar ha varit en framstående handlare och han köpte på 1870-talet den större gården Handbynäs i Sexdrega.

Krogen

I Ljushultsboken skrivs en hel del om detta ställe och att det var kopplat till en krogrörelse. Mina förfäder Johannes Skoglund (f 1758) och Annika Svensdotter (f 1760), drev krogrörelse här mellan ungefär 1810 och 1820. Det anges att man dock förmodligen bodde på Björkås Arvidsgården i Sexdrega. Deras son Johannes (f 1792) innehade därefter rörelsen. Denne Johannes var inblandad som vittne till ett mord som skedde på Krogen 1821.

Kättebäck

Mormors morfars far Anders Skoglund (f 1794) bodde här från 1823, då han tillsammans med hustru Maja Stina Jonasdotter Ingman och barnen Carl och Johannes (mormors morfar), flyttade in från Orust, till 1830. Sonen Johannes verkar ha fötts i socknen Röra på Orust 1822. Maj Stina var född i Resteröds socken i Bohuslän.

Nyberg

Enligt Ljushultsboken var detta ett torp under Stommen. Johannes Skoglund (f 1758) och Annika Svensdotter (f 1760) flyttar hit och bor här fram tills de dör 1836. Sonen Anders (f 1794) verkar ha tagit vid därefter. I samma bok uppges att han misskött torpet och därför blivit vräkt. Anders och hustrun Maja Stina är därefter i kyrkoböckerna registrerade under ”Socknens slut”, vilket innebar att de vistades på socknen utan fast adress.

Trädet

Mormors mor Emma Kristina Skoglund föddes här 1858. Hon hade tre systrar – Anna Johanna, Augusta Mathilda och Jenny Sofia. Alla tre flyttade till Borås som gifta. Trädet anges i Ljushultsboken som en stuga under gården Sjögabo. Emmas familj flyttade härifrån 1861.

Skräddartorpet och Perstorpet, Kanikabol

Emma Kristina flyttade med sina föräldrar Johannes Skoglund och Christina Cajsa Johansdotter från Trädet till Skräddartorpet 1861. Johannes deltar i laga skiftet 1870 och det framgår i akten att han då är ägare till Skräddartorpet och det närbelägna Perstorpet. Så här beskrivs Skräddartorpet:

N:o 1. Manbyggnad av grantimmer, brädfodrar och täckt med spån och näver, 36 fot lång, 17 1/2 fot bred och 12 fot hög, innehållande stuga, kök, in inredd kammare och förstuga samt vind ovanpå.

N:o 2 Bodbyggnad av timmer och brädfodrad 16 fot lång, 12 fot bred och 12 fot hög.

N:o 3 Ladugårdsbyggnad av grantimmer och brädfodrat täckt med halm, 52 for lång, 19 for bred och 18 fot hög, innehållande loge 2:ne stycken lador, fähus och stall

N:o 4 En byggnad av resvirke, täckt med bräder 14 fot lång och 16 fot bred, 7 fot hög innehållande vagnskjul

N:o 5 Trädgård bestående av 2:ne aplar

På kartbilden (klicka för att förstora) syns Perstorpet i norr och Skräddartorpet längre ner. Nummer 241 är Skräddartorpets mangård och nummer 235 anges som Lilla Skräddartorpet. Jag misstänker att det är Lilla Skräddartorpet som senare i husförhörslängderna kallas ”Stugan”. Vägen som går genom tomten anges vid laga skiftet som ”Kyrkvägen”.

Laga skifte 1870, utsnitt.

Emma Kristina gifter sig 1880 med Frans Nilsson från Lökared och i husförhörslängderna är de under några år antecknade under Skräddartorpet. Här föds deras första barn. Troligtvis fanns på platsen ett ytterligare boningshus eller stuga där de eller Emmas föräldrar bodde.

Frans med familj flyttar runt 1890 till Perstorpet som låg vid stora vägen norr om Skräddartorpet. Här föds min mormor Mimmi Nilsson 1895. Man bor här till Emma dör 1828 och barnen är utflugna. Frans flyttar 1841 till pensionärshemmet i Halla där han dör följande år. I Ljushultsboken anges att en Frits Manfred Johansson kommer till Perstorpet 1956.

Johannes Skoglund dör 1908 och Skräddartorpet övertas då av Kasper Enok Karlsson med hustru och barnen Elin Sofia och Elis Gunnar. Sonen Gunnar Karlsson står efter faderns död 1941 som ägare. Skräddartorpets manbyggnad flyttades på 1950-talet till Ljushults hembygdsgård där man kan beskåda det i dag.

Frans Nilsson vid Perstorpet, Ljushult.