Sätila

Sätila socken ligger i Marks härad, Marks kommun.

Almered

Jag antar att Almered från början räknades som en by med flera gårdar. Min koppling till Almered går via min farfars morfars far Anders Andersson. Han föddes på Almered Kronogård 1816. Hans far som också hette Anders Andersson föddes på Almered Storegård 1779. Den tidigaste jag spårat är Anders farfars far Anders Björnsson som var född i Almered (med största sannolikhet Storegården) 1665.

Anders Andersson den yngre gifte sig 14 juli 1836 med Kerstin Arvidsdotter från Hajom. Samma dag gifte sig Anders halvsyster Edela med Kerstins bror Lars. Giftena får väl ses som ett sätt att befästa relationerna mellan Almered och Arvid Jonssons Mölnebacka.

Redan 31 oktober föddes Anders och Kerstins första dotter Anna Christina. Följande notis (klicka för att förstora) meddelar att Kerstin flyttar från Mölnebacka Storegård till Almered.

Hon får här ett gott betyg av prästen och inget sägs om att dottern måste ha tillkommit utanför äktenskapet, sk lönskaläge. Runt 1840 flyttar familjen till Bonared Mellangård, där min farfars morfar Johannes föds.

Ungefär samtida med Anders Björnsson föddes 1670 på Hulugården en annan anfader till mig, nämligen Håkan Torstensson. Han flyttade som gift till Flohult Västergård. Han blev via sina döttrar förfader både till farfars morfar Johannes Andersson och farfars mormor Lotta Larsdotter.

Björlanda Östergård

Farfars farfars mormors mor Ella Andersdotter föddes på Östergården 1750. Hon var dotter till skomakaren Anders Andersson och Börta Jönsdotter och flyttade som gift till Svanshult i Sätila.

Vid storskifte 1767 medverkade Ellas bror Lars. I Östra byn ses Löjtnantsgården (A) och Östergården (B). Snickaregården anges med E. I Västra byn finns Gästgivargården (C) och Västergården (D).

Bobygd

Här föddes min farfars farfars mormors farmor Kirstin Larsdotter 1711. Hon gifte sig med Olof Andersson från gården Bråta i Sätila och flyttade sedemera till Svanshult i samma socken.

Bolg

Bolg ligger inte långt från Almered. Här föddes 1711 Märta Jönsdotter, som runt 1738 gifte sig med Björn Andersson och flyttade till Almered Storegård.

Bråta

Farfars farfars mormors farfar Olof Andersson föddes här 1711. Han gifte sig med Kirstin Larsdotter från Bobygd och flyttade till gården Svanshult. I följande utdrag från en jordebok (klicka för att förstora) nämns Olofs far Anders som en av bönderna. Det framgår att gården var augment dvs ett ”hjälphemman” till ett rusthåll (grannen Bosgården).

Wästgiöta Cavallerie Re             Bråta
gemente till augment                  Penningar       1:16
gamal förmedling                        3 L: Smör          4:28 (1 lispund = 8,5 kg)
i mantahl till   1/2                        1/2 ask honung   24
                                                             ? ?? åhl                  16
                                                          4 al. wallmar         16 (dvs 4 alnar vadmal)
                                                        2 st åhrlig häst       19:8
                                                        1 st Kong. häst        6:93
                                                             Sigge, Lars,
                                                                Anders

De årliga och kungliga hästarna avser tidigare skyldigheter för gårdar att underhålla och utfodra hästar tillhörande fogdar och andra tjänstemän. Dessa skyldigheter är omvandlade till penningskatter.

Flohult

På Flohult Västergården föddes systrarna Anna och Elin 1716 respektive 1723, barn till Håkan Torstensson och Kerstin Larsdotter. Anna var min farfars morfars mormors farmor och Elin var min farfars mormors mormors mormor. Systrarna gifte sig med varsin bror från Hårsås i Hajom, Anders och Lars Jonsson och flyttade dit.

På gården fanns också Ingeborg Larsdotter och Lars Gunnesson. Deras dotter, Gunla Larsdotter, föddes på Västergården 1723. Gunla som är min farmors mormors morfars mor flyttade som gift till Rya Sörgård i Hyssna.

I jordeböckerna från 1540 och 1546 nämns Lasse ij Floholtt. I längderna över Älvsborgs lösen, 1571, anges Ambiörn, Swen, Enkan, Per och Bijrge. 1635 nämns Oloff och Törsten i Flohult. År 1699 upptas Måns, Oluf och Bryngell i Flohult Storegård samt Lars i Flohult. Den sistnämnde skulle kunna vara far till ovan nämnde Kerstin Larsdotter (maken Håkan var född i Almered). I (11) nämns att Sven i Flohult var nämndeman 1486.

Från ca 1650 finns på Riksarkivet en fin karta över Flohult, där även uppgifter rörande skörd anges för de två hemmanen Västergården och Östergården. Vidare anges:

Till förbemälte hemman ähr timber skogh
aff eek ittem ållon skogh på
Lygneredz skogh.
Fiske watn i Lygnen godt.
Mulebete godt.

På Lantmäteriet finns en karta från 1788, upprättad i samband med storskifte samt en från laga skiftet, 1835.

Hjorthålan, Flohult Storegård

På detta vackra ställe på en sluttning ner mot Lygnern var min farfar John Olofsson född 1905.

En fascinerande sak med Hjorthålan är att en tidigare anfader har anknytning hit, nämligen farfars mormors farmors farfar Jon Hollsten som föddes här 1729. Han var son till min skotska anfader Tomas Hjort, som bodde på soldattorpet under Almered (se kartan ovan) mellan 1714 och (ca) 1730 när han inte var ute i kriget. Jag har skrivit mer om dessa soldater här. Mer om Tomas Hjort finns här…

Enligt Karl Engströms bok om Marks kompani har tre rotar haft soldattorp i Hjorthålan:

Nr 175 Torrås Östergård

• • Torrås Östergård

• • Torrås Västergård

• Bulverås

Nr 209 Almered Storegård

• • Almered Storegård

• Almered Torkelsgård

Nr 212 Flohult Storegård

• • Flohult Storegård

• • Kärrsgärde

• Almered Hulugård

där Tomas Hjort alltså tillhörde rote nr 209.

Att det var soldattorpet nr 212 som farfars far Johan köpte 1912 framgår av köpebrevet som finns bevarat på Lantmäteriet. Detta är undertecknat av ägarna till de tre gårdarna. För Flohult Storegård var dessa John Andersson, Elias Samuelsson samt Setheliska donationen. Den sistnämnda representerades av biskopen i Göteborg E H Rohde och kyrkoherden i Sätila P L Béen. Av församlingsboken framgår att soldaten Johan August Väst vid denna tid bodde på soldattorpet under Almered.

Farfars far jobbade ju bla med flottning på Lygnern. Läs här om detta…

Nedan två bilder från Hjorthålan tagna någon gång i början av 30-talet:

Härkila Bengtsgård

Farfars farmors morfars farfars mor Ingrid Jönsdotter föddes här 1708 som dotter till Jöns Larsson Mellin och Elin Ambiörnsdotter. Gården var vid denna tid indelt som boställe åt rustmästaren vid Marks kompani, Älvsborgs regemente. Rustmästare var en underofficersgrad och denne ansvarade för kompaniets vapen och ammunition. Fadern, Jöns, hade i början av Stora Nordiska kriget avancerat från knekt till rustmästare och han befann sig hemma i Sverige fram till 1711 då Marks kompani fördes över till Stralsund i Svenska Pommern. Han dog i Stralsund i juli 1712, förmodligen av någon sjukdom.

När Ingrid föddes fick hon några namnkunniga faddrar, nämligen:

• Major Bengt Belfrage
• Sergeant Nils Belfrage
• Majorskan Sophia Lilliehöök
• Agneta Mentzer

Om dessa personer kan man läsa här och här. Agneta Mentzer är syster till Johan von Mentzer som var chef för Älvsborgs regemente mellan 1710 och 1728. Sophia Lilliehöök är deras mor, som vid tiden, i sitt andra gifte, är gift med Bengt Belfrage (alltså Agnetas styvfar). Nils Belfrage är son till Bengt Belfrage och Sophia Lilliehöök.

Ingrid flyttade som gift till Sjönnered i Björketorps socken och dog 1774 i Övre Värred i samma socken.

Torrås Östergård

Farfars far Johan Albin Olofsson föddes på denna gård 1876. Hans far Olof Eriksson var även han född här (1832). Olofs mor, Britta Olofsdotter, föddes här 1804, liksom hans morfar Olof Månsson (född 1764). Denne Olof var förövrigt en av dem som, som enligt jordeboken från 1825, skatteköpte gården:

Refvat och skattlagt 1694 till 1/2. Anders Andersson
skatteköpt 1/8 uphöjt till 1/4 d. 10 julii 1753 för 25 d. 23 ./.
Anders Andersson 1/8 för 5 rdr 3 rst och Eric Nilsson 1/8
för 10 rdr 3 rst d. 25 oct. 1796 samt Olof Månsson 1/8
d. 7 febr. 1805 för 14 rdr 14 sk. Befallningsman på lön
1/2 Kronan behållet 1/5. Roterat i nr. 175. D:o Comp.
för 1 mtl. 1833 d. 2/10 lösen för ekeskog m.m. erlagd
med 50 rdr 15 sk. b:o. -:16 i kronotionde.

Olofs mor, Karin Jonsdotter, var född här 1738. I hennes födelsenotis anges en Swen i Hiorthåla som en av faddrarna. Man hade alltså kopplingar till Hjorthålan redan då…

Karins far Jöns Andersson föddes också här, men dog när Karin var 10 år gammal. Modern Ingeborg gifte om sig ett år senare med Anders Olofsson och fick två barn ihop med honom. Anders omkom dock i en drunkningsolycka medan Ingeborg fortfarande var gravid.

Nedan till vänster en bild (från Sveriges bebyggelse) på gården som den såg ut på 1940-talet, då Johans bror August fortfarande levde.

Enligt Sveriges bebyggelse var mangården uppförd 1846 och moderniserad 1939. Det fanns också två ladugårdar uppförda 1931 och 1937 och ett brygghus från 1946. Man hade en häst, fyra kor, ett ungdjur och två svin.

Nedan en bild på August med hustrun Elin och döttrarna Sanny, Ingrid och Elsa.

En ytterligare släktlinje

Ovanstående personer utgår från farfars far Johans far och det innebär att gården gått i släkten åtminstone från 1600-talets senare del. I början av 1700-talet fanns också på gården personer som tillhör Johans mors, Edela Larsdotter, släktlinje. 1705 föddes Jon Nilsson här, och han flyttade som gift till till gården Sjönnered i Björketorps socken. Hans efterkommande hamnade senare på Askersereds Storegård.

En drunkningsolycka

I kyrkoboken från 1751 står det:

D 4 november drunknade af obekant vådelig händelse här på siön Lögneren då dhe på en Ekestock skulle ro ifrån gården Prästetorp till Flohult följande personer som ännu inte äro igenfunde,
Bonden Lars Larsson i Wästra Flohult_______________33 åhr
dreng Oluf Erikson ibidem________________________23 åhr
Bonden Anders Anderson i södra Tårrås ____________30 åhr
Bonden Anders Olufson ibid:_____________________27 åhr
dreng: Hans Jonason ibidem______________________24 åhr

I kyrkoboken framgår det att gården Buarås även kallades för Prästetorpet. Denna gård ligger rakt över sjön från Flohult räknat. Man kan undra vad de fem unga männen höll på med. Arbete eller lek som gick överstyr?

Vid tingsrätten i Skene den 5 mars 1752 togs olyckshändelsen upp till behandling. I Carl-Martin Bergstrands bok Livet i Mark på 1700-talet II sid 186 finns en skildring av detta. Länsmannen Johan Patric Skoug begärde vid tillfället att rätten skulle avgöra hur man skulle hantera begravningar utifall kropparna blev anträffade, vilket de tydligen inte blivit. Vid denna tid var det nämligen angeläget att vid dödsfall kunna fastställa att det inte rörde sig om självmord. Om så, så skulle de döda inte få vila i vigd jord, utan som det står i 1734 års lag, Missgärningsbalkens 13 kapitel paragraf 1 ”så skall en sådan sielfspilling af skarprättaren till skogs föras, och i jord gräfwas”. Rätten kom dock fram till att personerna alltid ”fört ett stilla, nyktert och skickeligt leverne, så att den timade olyckan endast av våda och ej genom ringaste deras förvållande sig tilldragit”. Därför ansågs det att personerna när de hittades kunna ”ärligen begravas”.

En lantmäterikarta från 1694

I en Lantmäterikarta från 1694 framgår det att gården tidigare var ett frälsehemman och att det drogs in till kronan, förmodligen på 1680-talet i samband med Karl XI: reduktion:

Geometrisch Afrittning som till hörsambst föllie af högwälborne Hr. Baron och Öfwer
Dierecteuren Hr. Carel Gripenhielms[1] ordrer Daterat Stockholm d. 12 marti A: 1692, ähr
worden förfärdigat öfwer et frälse hemman Tåråhs benembd Beläget i Elfsborg Lähn Markz häradt och Sättila Sochn, Updragit hans Kongl. Maij:t och Cronan i Bytte för 9 d: 23:14 2/5 Silf:mynt af vice Praesidenten uthi Kongl. Swea Hof Rätt Sahl. högwälb:ne Hr. Arfved Ifuarsson[2], hwilket hemman med des lägenheter Befinnes som Chartan Utwisar.

Från Laga skifte 1856 – Lantmäteriets dokument sid 57

1856 genomfördes laga skifte i Torrås. Farfars farfars far Erik Carlsson deltog. Hans gård var en av dem som fick flytta ut. Den ursprungliga platsen svarar nog mot den närmast vägen där de nuvarande husen står.  I dokumentet finns en beskrivning av byggnaderna på Eriks gård:
Erik Carlsson åbyggnad för 1/8 mantal Torrås Östergården
Manbyggnaden timrad och brädfodrad i försvarligt skick 21 Al. lång
8 1/2 Al. bred, 2 1/4 Al. hög under tegeltak indelad i stuga
förstuga, kök, 2:ne kamrar och loft öfver den ena kam
maren, 2:ne eldstäder, ett tillbygge begagnat till vedbod
Ladugården I försvarligt skick, timrad och till en del skiftad under halm
tak, 18 ½ al. lång, 8 ¼ al. bred, 4 ¼ al. hög, indelad till Fähus
Loge, 2. lador, 3:ne mindre tillbyggen det ena timrat begagnad
till Svinhus, fårhus och löfbod.
En mindre ladugård Timrad 6 ½ al. lång, 6 ½ al. bred, 3 al. hög, indelad till stall
och Vagnbod.
Källare murad af sten under halmtak 9 ¼ al. lång, 7 ¾ al. bred
3 al. hög.

Jag föreställer mig att huset bör ha varit av typen ”högloftshus” och till det yttre bör ha sett ut ungefär som ett som finns i Ljushults hembygdsgård. Enligt en senare uppgift uppfördes huset 1846 och moderniserades 1939.

[1] Carl Gripenhielm, 1655-1694. Friherre och kartograf. Blev 1683 direktör för Lantmäteriet.

[2] Arvid Ivarsson Natt och Dag, 1633-1683.

Här nedan syns ett utsnitt från  kartan över Torrås från 1694.

Håvet Västergården

Farfars farfars far Erik Karlsson föddes på Håvet 1805 och flyttade som gift till Torrås. Släkten har funnits här åtminstone så tidigt som senare delen av 1600-talet – Eriks morfars farfar Anders Larsson (född 1663) levde här till sin död 1716. Eriks morfar Anders Hansson medverkade vid lantmäteriförrättning 1769, då syftet var att genomföra storskifte. Nedan ses ett utsnitt från kartan som upprättades då.

Av handlingarna framgår att man var oeniga om hur skiftet skulle genomföras och att ärendet skulle hänvisas till häradsrätten. Storskifte verkar inte ha blivit genomfört förrän 1799. Även från detta tillfälle finns en karta bevarad och vid denna förrättning närvarade Erik Karlssons far Carl Eriksson. Man kan läsa mer om storskiftet här…

Gården heter idag Håvet Nedergården (uppgift från rapporten  Natur- och Kulturmiljöinventering av Storåns dalgång, 2007 utgiven av Miljökontoret i Mark).

Den tidigaste anan jag hittat i Västergården är Jacob Persson Dahlgren. Det var hans dotter Annika som gifte sig med Hans Andersson från Mellomgården. Jacob var mönsterskrivare vid Majorens kompani, Älvsborgs regemente. En mönsterskrivare var en civilmilitär som hade till uppgift att sköta ett kompanis kassaväsende och upprätta mönstringsrullor. Följande bild (klicka för att förstora) är tagen från generalmönsterrullan från 1708. Det är inte helt omöjligt att det är Jacob själv som skrivit detta!

I mantalslängden för 1714 anges Jacob som fången af Kungen af Dannemark. Tiden stämmer väl med den sk Belägringen av Tönningen i Holstein-Gottorp. Här gick det dåligt för Sverige och armén under fältmarskalk Magnus Stenbock kapitulerade till danskarna 6 maj 1713. Många svenskar fick se sig fångna inklusive Stenbock som fördes till Köpenhamn där han senare dog. Bättre gick det för Jacob som överlevde och lyckades ta sig hem. Hur länge han satt fången är osäkert och först 1723 återfinns han på Västergården i en mantalslängd. Kriget tog ju slut 1721, men han kan ha kommit hem tidigare. En indikation på detta är att han tillsammans med en Olof Torkelsson skattköpte Håvet Västergård 18 mars 1720 (Jordebok, 1825). Han levde på Västergården till sin död 1756.

I boken Sätila historia (9) nämns att Håvet är den Sätilagård som tidigast kan spåras i källorna och den i slutet av 1200-talet tillhörde biskop Brynolf i Skara. En biskop i Skara (Brynolf?) ska 1313 ha besökt Håvet för att medla mellan domprosten Bengt och dennes grannar i en tvist rörande gränser i skogarna vid Håvet. Förmodligen var det flera gårdar i Sätila som lydde under Skara stift vid den här tiden. Saken diskuteras även i Segloras hembygdsbok (3), där ett stort antal gårdar ingick i ”Seglora rättaredöme” under Skara stift.

Håvet Mellomgården

Hans Andersson (ff ff fm ff)) föddes på Mellomgården 1704. Han gifte sig 1739 med Annika Jacobsdotter från Västergården och flyttade dit.

Lida

Lars Jonsson, som var min farfars morfars mormors mormors far, levde här i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Förmodligen var han även född här (runt 1670) som son till Jon Larsson. Säkert är att han var gift med Gundla Bryngelsdotter och att deras tre första barn Bryngel, Jon och Kerstin föddes här mellan 1695 och 1703. Sedemera flyttade man till Klockaregården i Sätila där min anmoder Börta Larsdotter föddes 1707.

Av jordeböckerna från tiden framgår att Lida var ett furirboställe under Elfsborgs Infanteriregemente.

Enligt uppgift i Släktbok för Sätila (sid 12) skänkte Lars (”ärlig och beskedlig danneman”) tillsammans med några ytterligare en ängel som hänger över altaret i Sätila kyrka. Detta skulle ha varit 1699. Nedan visas de två änglarna som hänger över altaret. Det finns även en tredje som hänger en bit ifrån.

Nedan en karta från 1652 där Lida med ängar, åkrar och en kvarn är inritade.

En rolig sak är att min farmors morfars farmors farfar officeren Paul Kindberg verkar ha bott en period på Lida under samma tid. Nedan ses ett utsnitt (klicka för att förstora) från en generalmönsterrulla för Älvsborgs regemente 1696 där Paul anges på bostället Lida.

Det framgår att han här är furir och har avancerat från rustmästare vid samma kompani. Tre gårdar nämns och det är dessas räntor som utgör hans lön. Lida med bonden Joen (bör alltså vara Lars Jonssons far) anges som boställe (utanför bilden) och de två övriga gårdarna är Laggaregården i Sätila och Eskegärde i Bollebygds socken.

Av en senare generalmönsterrulla (från 1708) framgår att Paul tog avsked, förmodligen redan 1702. Vi vet att han senare återfanns som kaptenslöjtnant i Jönköpings regemente (se under gården Dragered i Hyssna).

Svanshult

Svanshult ligger på norra sidan av Lygnern helt nära Hallandsgränsen. Här föddes min farfars farfars mormor Elin Nilsdotter 1771. Hon var äldsta barnet i en ganska stor syskonskara. På våren 1805, då Elin hade flyttat till Torrås, dog tre av hennes syskon i feber. Även brodern Anders hustru strök med. Elins farfar kom hit från Bråta runt 1740. Något tidigare upprättades nedanstående karta (klicka för att förstora):

I kartans vänstra del ser man gårdens hus och i grannskapet är bla följande utmärkt:

24 – en bäckekvarn som går höst och vår
25 – en vadmalsstamp26 – två humlegårdar med 200 stänger
27 – tre kåltäppor
28 – en trädgård med några små träd

Elins farfar, Olof Andersson, dog i Svanshult 1782. Efter hans död upprättade hans änka, Kerstin Larsdotter, ett dokument angående arvet efter Olof (Bouppteckning FII:19, sid 433):

Som jag underteknad är kommen till en stor ålder, så är jag omtänkt at göra en Liquidation emellan mig och mina Barn, efter min afledne Mans talan och wilja i lifstiden, som wi äro alla öfwerens om nemligen
Hwad fastigheten angår så lämnar jag min ägande trediendel til min Kära Son Nils Olofson med det förbehåll at jag skall hafwa min försörjning på gården antingen uti hans bröd eller undantag till en koo försel och skaffar mig hederligen til grafwa när Gud tänkes kalla mig hädan.
Jag Lars Olufson lemnar äfwen min ärfda del i fastigheten til min broder Nils Olufson Emot en öfwerenskommande kiöpeskilling 13 Riksd:r 16 s: Specie och hwad lösöre angår, så skall jag hafwa En Oxe och en Koo 2 st. får och 2 gietter samt en upprättad säng och en kietell efter förmågo jemte gåfwer efter Landsens bruk och sed äfwen ock Gästabud efter då warande tidh.
Hwad min dotter Anna angår så skall hon hafwa lika så mycket uti lösören som hennes syster Britta feck, en Oxe En Koo 2 st. får 2 st. gietter och klädes lass 2 bålster 2 dyner 2 rögder 3 st. åkläde 2 st bordkläde 2 st. Kåppar kättlar äfwen ock Gästabud efter förmågo och hjelp til gåfwor; hwad fastigheten angår, så skall hon hafwa sin lösen med 6 Riksd:r 32 s. Specie om hon skulle gifta sig, annars skall hon hafwa sin försörgning på gården till sin dödadag antingen i bröd hos sin broder Nils Olufson eller undantag, och när hon blifwer så gammal eller bräklig så at hon skulle behöfwat men skulle hon åstunda at emottaga undantaget om några år här efter så skall hon lägga skatt derföre efter som räntar.
Wad ofwanstående öfwerenskommelse förklar? aldeles nögda, som wi med wåre namn uti neder? witnes när och öfwerwaro underskrifwa. Som skedde i Swenshult den 3 October 1782.
Kierstin Larsdotter
                                                      Nils Olufson Lars Olufson Anna ??
               Till witnen
               Nils Månsson Anders Bengtsson
                    n:m               i Bobygd

Sätila Klockaregård

Som nämnts under Lida flyttade Lars Jonsson med familj till Klockaregården, där min anmoder Börta Larsdotter föddes 1707. Hennes tvillingsyster, Märta, dog kort efter födelsen. Börta gifte sig 1730 med Björn Svensson från Långared i Hyssna och man flyttade sedemera till Vargagården i Hajom. Där föddes min anmoder Kerstin Björnsdotter 1743.

Klockaregården var ett boställe för mönsterskrivare (en militär tjänsteman som bla hade hand om soldatrullorna) under Elfsborgs Infanteriregemente.