Skephults socken ligger i Marks härad i Marks kommun.
Björnåsen
Verkar omväxlande ha kallats Björnholmen i källorna. Per Nilssons (från Vännered) bror Arvid Nilsson flyttade hit som gift och det kan då ha varit ett torp på allmänningen. Enligt en lantmäterikarta skattlades nämligen gården 1744, då kartan också upprättades. Förfarandet var vanligt då ett torp efter en tid vuxit till sig. Själva beskrivningen av ägorna är intressant varför den refereras nedan.
Geometrisk Charta och Beskrifning öfwer Enstaka, Oskatt
lagda Kronohemmanet BJÖRNHOLMEN, af undertecknade Landt-
mätare till Skattläggning A:o 1744 uti Junii Månad, till dmiukt
fölge af Kongl. Landshöfdinge Embetets ordres, hwilket år 1724 är
uptagit af Krono Allmänningen GudsLider, och beläget uti Skogs-
bygden i Elfsborgs Län, Marks Härad och Skipphulta Sockn, bebos af
Bonden Arfwid Nilsson som håller husen och Gärdesgårdarne wäl
wid makt. Dess ägendom och tillägenheter är som följer.
Åkren, ensäde med Råg och Korn, men mest Hafre, består af
sandjord, samt sand och miäle, som i torkår är swekfull och sken-
näm, men gifwer då medelgod äring faller 2 á 3 korn efter 1 bru-
kes med krok genom 1 par Drgare. Röhr och jordsten afdrages
i nedanstående Uträkning och räknas 1400 qwadrat alnar på hwart
Tunneland.
Ängen ligger bland och omkring Åkrarne i Gärdet, består af
Måss- Kärr- och Hårdwall, stenig och bewäxt, dess bördighet är för
hwart slag stycke utfördt i Uträkningen i Parmar om 27 Cubic
alnar Parmen.
Bete för Kreaturen, och Skog till nödig Byggnad, Gärdsle
och wedebrand finnes tillräckeligt på Krono Allmänningen.
Beteshagar twänne, en liten sönnan om gården, för 2 eller
3 Kalfwar eller får, och en stor nordan om, för 3 á 4 stora
Kreatur tills Gärdet blir afhöstadt.
Kålhagen är liten och gifwer ej nog kål till husbehof.
Humle hagen äfwen liten, och gifwer somlige år när god hum-
lewäxt är, så mycken Humle, som till Husförnödenhet tarfwas
Sqwalteqwarn går allenast litet om höst och Wår till hus-
behof.
Detta Hemman är belägit 1 mil från Stora Landswägen, som
går imellan Boerås och Götheborg, och är 2 ½ mil här ifrån i nord-
ost till närmaste Stad Boerås.
Björnåsen nämns i domboken redan 1730, där Arvid stäms av hejderidaren Bergendahl för att olovligen uppbyggt ett torp på kronoallmänningen. Arvid kunde dock visa att hans mor, änkan Malin Arvidsdotter, redan 1718 av framlidne landshövdingen greve Gustaf Fock, fått tillstånd att anlägga ett torp och att en syn därför skulle hållas. Någon syn hade dock inte blivit av. För rätten angav länsmannen Tullberg att han ämnade föreslå att torpet skulle skattläggas vid kommande jordrannsakning. Rättens utslag blev, med hänvisning till landshövdingens beslut, att frikänna Arvid. Saken prövades återigen 1730 då Arvid stämdes av sina grannar på Vännered och Nedre Hasselhult eftersom dessa menade att torpet inkräktade på dessa gårdars mulebete. Det framgår att landshövdingen vid jordrannsakningen i Borås beordrat att torpet skulle skattläggas. Arvid frikändes också denna gång. Att skattläggningen dröjde till 1744 kan ha berott på att ytterligare processer följde.
I domboken från 1728 anges Arvid som sockenskräddare, men 1730 som som sockenskomakare. Uppgiften om sockenskräddare måste ha varit felaktig, eftersom det enligt mantalslängderna fanns en annan sockenskräddare och att Arvid där anges som sockenskomakare.
Att Arvid var läskunnig och djupt troende framgår av hans bouppteckning från 1778, där ett antal böcker finns upptagna bla John Bunyans Kristens resa, Andans skådetorn av Eschill Lindfors och J J Rambachs Uppbyggelig barnabok.
Arvid blev förmyndare till brodern Pers omyndiga barn då denne dog 1764. Se följande bouppteckning…
Vännered
Farmors farmors morfars far Per Nilsson föddes på denna gård år 1700. Han flyttade som gift till Näs Yttergård i Seglora.
Lantmäteriet 1696, utsnitt
Texten som åtföljer kartan ger mycket information kring hur man hade det på gården:
Geometrisk Afmätning Delineation
som Till hörsambste Föllie aff Högwäl-
borne H:r Landshöfdingens skriftelige
ordres af Wännersborgh d: 14 Julij 1696 öf-
wer Frälsehemmanet Wännered, helt
förmedl. till hallft, uthi Skiephulta
sochn Marckz häradh och Elfzborghz
Lähn beläget som är hans Kong. Maij:tt
och Cronan opdraget i Ersättning för
halfft hemman och 22 D – 23 ? sill?
Ränta af Kong. Rådet och Öfwerståthål-
laren högwälborne Gref Christopher Gyl-
lenstierna, hwilket hemman är belä-
get i skougzbygden och på Crono All-
männingen Skiepwidahult, Enstaket
hemman men dock hafwer 2:ne hem-
man sina Ägor beblandat med detta
neml. Östra Bärghult ett helt Crono
och Nedre Hasselhult en Fiärdings Frälse,
som äro belägne en half Fiärdingz wäg
ifrån gården eller detta hemman, och
föllier nu des Åcker och Ängh sampt
alla andra tilhörigheter som Chartan uth-
wijsar
Åckerens Beskaffenhet
1 Utwijsar huussen och Gårds Platzen
2 Utwijsar grundh sandmull dåck nå-
got med miähle beblandat mycket
medh små Kloppersteen och
gruus uthi åckrarna sampt någ-
ra Rör till 24353
3 Uthwisar samma Jordmon medh
någon små Klappersten 78405
Blifwer Uthsäde tillsammans 102758
och afdrages för Rören skull till
Åkeren är Ensäde och bru-
kas Åhrligen och behöfver ingen
dijkning för åckerens grund-
heet skull, som uthi Tårckåhr
gifwer missväxt, all åkerjorden
kan lätt upbrukas medh 2:ne
Par dragare om åhret, Uthi Wåth-
åhr kan denna Jordmon af sigh
kasta 4 Korn för ett, men uthi
Tårckåhr Knapt Frölöhnet igiän
Men uthi medellmåttige Wåtåhr
2: Korn för 1:
Ängens Beskaffenheet
4 Utwisar all hårdwallsängen
något tufwig och stenigh uthi
Åkergierdet af sandh och Miähle
jord 95435
5 Uthwijsar sanck maaEngiar
medh hwitare måstufwor be-
wuxna af Rålckejord 66354
6 Uthwijsar slätte maengiar san-
ka, medh een uthengh af Rålke-
jord till 246170
7 Uthwisar skiäll och mager hård-
wall som tillförenne waret ängh
alt öfwerwuxne med högt Liungh
och några Biörkebuskar som intet
kan slås af sandöhrejord till 169226
Uthi goda åhr när icke Wår-
kiölden skiämmer MaEngar-
ne eller floden borttager hööt
kan blif. höö till 18 Palm, men
när Wårkiölden skiämmer ängen
att wäxten förtages kan knapt
blifwa höö till 12 Palm som kan
räknas I medellmåtige Åhr à
1 ½ Tunna land på Palmen beräck-
nat och afdrages för steen och
många onyttiga Tufwor skull 407959
Ängiarna kan intet wijdare
förbättras uthan mehr Åhrligen
afftager af Rålka, dyijs upstigande
hijt till dagz haf. warit flijtige
Åboer så till Åkerens brukande
som till ängens handterande, men
moaengarne står uthi stor fahra när
höet är afslaget och flodh infal-
ler kan alt Mahöet på en tim-
mas tijdh wara sin koos flutet
Till detta hemmanet finnes
ingen annan uthiord uthan
allenast den uthängen som på
Cartan är utsatt, eij heller kan till
hemmanet finnas något utrymme
förmedelst dät är på crono All-
männingen belägen och intet
annat ähn bara liungmarken
att tillgå, skough till Timmer
giärdsle och Wedebrand på Crono
Allmänningen af Gran och Fuhr
Åhllonskough medh Gulbergz Gran-
nelagh på Allmenningen och
Eekåhllon till 3 st. swijns bee-
tande när åhlon blifwa, så wäll
som uthi Kohagen till 2:ne
swijns beetande, Löfskough af
Biörck och Ahl på Allmenningen
till huusbehof, Näfwerskough fin-
nes intet, mulebete magert på
Allmänningen,
8 Uthwisar een skiäll och mager
hage som skall räcknas för
Koohage består intet annat ähn
af bara Liungmarck, Bergh
och steen som ändåck ingen Bo-
skap kan uthi släppas för ähn
änggiarna blifwa bärgde hwar
uthi står någon Eek, Gran och
Biörckwedh Giärdesgården
9 Uthwijsar Kåhlgården
10 Uthwisar humblegården till 50 stänger
11 Uthwijsr een Enfotat Miöhle-
qwarn som går Höst och Wåhr
och när flodh är
12 Uthwisar een åhlkista, hwar
uthi kan fås några åhlar när
stor flodh infaller om Lars-
mässe, dock af intet stort wärde
förmedelst där uthi Åhn är 2:ne
Åhlkistor bygde strax ofwan
före, Fiske uthi Åhn medh Tåker(?)
men wankar intet, sampt tillgång
till små skough siöar men berättes
intet wanka eij heller stort bru-
ka något fiskerij, giärdesgårdarne
af Trä mäst behåldne, hemma-
net är anslaget under Giestgifweriet
Hunnerij till häst hwarest
dhe hafwa een fiärdingswäg
till giestgifwaregården, och till
nästa Kiöpstad Boråhs 2 mijhl
hwarest dhe kunna föryttra dhen
wäf som i gården wärkas
kan, Men till Giötheborgh 6 mihl
hwarest dhe hafwa salt att
afhemta till sitt huusbehof.
detta hemman är skattlagt
till halfft, Afmätt uti Augusti
A:o 1696 aff
D Falk
Wenneredh i Marcks Häradt
Parm eller palm – enligt Nationalencyklopedin ett volymmått för hö. Kunde vara olika storlekar. Kronans parm var 5,65 m3.
Skäll – mager, om jordbruk (SAOB)
Vanka – stå till buds, existera (SAOB)
Maaengiar – madängar, dvs fuktiga ängar som stundtals översvämmades
Man får definitivt intrycket av att man hade det ganska knapert. Pers far, Nils Jonsson, beskrivs också som fattig i sin dödsnotis.