Nedan följer lite information i urval om vilka av mina anor som bott i olika socknar och på olika gårdar.

• Bollebygd
• Sexdrega
• Resteröd
• Hajom
• Hyssna
• Seglora
• Sätila
• Tostared
• Ljushult
• Fotskäl
• Od
• Fänneslunda
• Toarp
• Torpa
• Gällstad
• Varnum
• Villstad
• Våthult

Bollebygd

Bollebygds socken ligger Bollebygds härad, Bollebygds kommun.

Inlag

Här föddes 1828 mormors mormor Christina Cajsa Johansdotter, dotter till Johannes Pehrsson och Christina Johansdotter. Hon gifte sig 1856 med Johannes Skoglund från Ljushult (f 1822).

Fotskäl

Fotskäls socken ligger i Marks härad i Marks kommun.

 

Sörvilg, Västergården

Farfars mormors farmor Karin Torkelsdotter var född i här 1780. Även Karins far föddes på den här gården (1751). Han var soldat och dog i fångenskap i Finland 1789 under Gustaf III:s ryska krig. Karin gifte sig sedemera med Gunne Nilsson, som var son till soldat Nils Hedman från Hyssna. Nils och Torkel var ungefär jämngamla och ingick i samma kompani i Älvsborgs regemente och bör alltså ha varit bekanta. Läs mer om Torkel här…

 

Bönhult Storegård

Här föddes Karins mor Ingeborg Arvidsdotter 1760.

Hajom

Första kopplingen till Hajoms socken sker via min farfars mor Ida Johannesdotter (f  1876), som var född på Hallabron. De tidigaste anorna som jag noterat här fanns på Mölnebacka Storegård i slutet av 1600-talet.

Askersered

Farfars mormors mormors far Lars Olofsson föddes på Askersereds Storegård 1742. Som gift flyttade han 1768 till Hårsås.

Ytterligare anfäder fanns på gården vid ungefär samma tid, nämligen min farfars farmors morfars far Per Nilsson (född 1755) med hustru Ingrid Andersdotter (född 1751). Jag har inte hittat någon av dessa i Hajoms födelsebok runt dessa år, så de kan ha varit inflyttade till socknen. En intressant upplysning finns i Pers bouppteckning (Marks häradsrätt FII:30 sid 613):

Ett fjärdedels mantal frälse
hemmanet Askerse Storeg.
hwaraf afl. mannen gemen
samt med efterlämnade Enkan
först förwärft skatte- och
besittningz-Rätten, enligt
köpebref af den 1 Dec 1779
fastebref af den 10:de Nov.
1781 och sedan frälse-Rätten
enligt köpe-bref af den 26
julii 1794 och faste bref af
den 16 feb. 1803 hwars värde
utföres till                                        200 Banco Specie

Vid tiden verkar det ha funnits tre delhemman i Storegården, varav Per och Ingrid köpte det ena. Förmodligen var de relativt välbärgade. I en Lantmäterikarta från Flohult, Sätila 1788 anges att Per var nämndeman.

Pers sondotter Anna Larsdotter med maken Lars Persson innehade hemmanet runt 1840, då det i husförhörslängden anges att Lars inte längre är åbo utan ny ägare är den välbekante industriägaren Sven Eriksson i Kinna Rättaregård. Man undrar vad som hände, var man skuldsatt?

Anna och Lars dotter Edela Larsdotter som var mor till min farfars far föddes här 1845 och flyttade som gift till Torrås. Anna och Lars dog som utfattiga i en backstuga under Storegården 1889 respektive 1865.

Bårred

Här finns två gårdar – Nolgården och Sörgården. Den tidigaste släktingen jag identifierat här är Olof Öjersson, som dog på Nolgården 1684.  Olofs son, Lars Olofsson, levde på Nolgården i början av 1700-talet  med hustru Börta Larsdotter. De hade sönerna Lars (född 1708, min farfars farmors farmors farfar) och Sven (född 1715, min farfars farmors farfars morfar).

På Sörgården bodde Gösta Arvidsson med hustru Karin Eriksdotter och de hade två döttrar Börta (född 1710) och Karin (född 1712). 1736 gifte sig Lars med Börta och 1739 gifte sig Sven med Karin.

Lars och Börta bodde på Sörgården som gifta och fick 1744 sonen Lars Larsson. Sven och Karin bodde på Nolgården och fick dottern Karin Svensdotter 1743. Lars och Karin var alltså kusiner.

Lars flyttade sedemera till Hjorttorp Åkagård och levde där som gift med Anna Persdotter. De fick fyra barn (se Hjorttorp Åkagård) varav endast den först födda Ingjerd uppnådde vuxen ålder.

Karin Svensdotter flyttade som gift till Kurse där hon 1765 fick sonen Per Larsson.

Per och Ingjerd var alltså tremänningar. De gifte sig 1793 och fick 1799 sonen Lars Persson, som blev min farfars farmors far.

För mer information om vilka som bott i Bårred kan man gå till följande webbsida (Anders Nilsson).

Hallabron

Hallabron var ett torp under Kullagården, Nödinge. Stället finns kvar idag, men det enda som återstår av gammal bebyggelse är en jordkällare. Ida Johannesdotters mor Lotta Larsdotter verkar ha bott kvar här en bit in på 1900-talet. Enligt (7) syftar ordet ”hallabro” på en bro gjord av en enkel stenhäll.

Hjorttorp Nedergård

Min farfars morfars morfars far Jon Andersson föddes 1736 på Nedergården och dog här 1804. Han var gift med Karin och de hade bla sonen Arvid som även han levde här som gift.

Jon finns med i dokument och karta från storskifte av Hjorttorps by 1768 – Lantmäteriet, Marks kommun akt 15-HAM-61. Förutom Jon närvarade fem övriga åboer från Nedergården samt folk från Åkagården och Landbogården. Det framgår att Nedergården var skattehemman, Åkagården ett kronoskattehemman (dvs ett ”friköpt” kronohemman), medan Landbogården var ett frälsehemman ägt av kommissarien Anders Lundeberg, som även han närvarade. Vidare ser man att bönderna från Nedergården verkar ha velat motverka storskiftet. Man hade med hjälp av häradshövdingen Nils Böök författat en skrift där man hävdade att ytterligare gårdar hade ägor ihopblandade med Hjorttorp, varför även dessa skulle innefattas av storskiftet och ha kallats till mötet. Dock hade inte Jon varit med om skrivelsen. Vid närmare förfrågningar från lantmätaren framgick det dock att de åberopade förhållandena inte stämde, varför processen verkar ha fått sin gång.

En intressant sak är att man vid den här tiden tydligen skrev Jortorp. Man undrar därför om bynamnet ursprungligen hade någon koppling till ”hjort”.

Hjorttorp Åkagård

Gården verkar ha bytt namn till Hjorttorp Övergård någon gång mellan 1773 och 1812, men den har också benämnts Övergård periodvis under 1700-talet. Min farfars farmors farmors far Lars Larsson flyttade hit som gift med Ingrid Carlsdotter 1769. Ingrid dog kort efteråt och Lars gifte om sig med Anna Persdotter. Deras första barn Ingierd Larsdotter, som blev min farfars farmors farmor, föddes 1774. Tre år senare föddes sonen Pehr och ytterligare fyra år senare sonen Lars. Bägge pojkarna dog i rödsot samma dag sex respektive två år gamla. Ett år senare föddes så ännu en son, som även han fick namnet Lars. Barnet dog dock, ett halvt år gammalt.  Ingierd levde tills hon blev 90 år och bodde som gift på Åkagården där även hennes son Lars Persson föddes, 1799. Han flyttade sedemera till Askersered.

Bölabron under Hårsås

Bölabron verkar ha varit benämningen på en plats (och är det väl fortfarande). Enligt (7)avser ordet ”bölabro” en bro gjord av stockar. På stället fanns vid mitten av 1800-talet torp under Friared Prästgården, under Hårsås samt under Nödinge Storegård. Lotta Larsdotter (min farfars mormor) var född på Bölabron under Hårsås 1849. Den första i släkten på detta torp verkar ha varit Lottas farfar Gunne Nilsson som kom hit ca 1810.

Hårsås

Här föddes bröderna Anders (1711) och Lars Jonsson (1718) av föräldrarna Jon Arvidsson och Ingierd Andersdotter. Anders är min farfars morfars mormors farfar och Lars min farfars mormors mormors morfar. Anders är förfader till farfars morfar Johannes Andersson och Lars är förfader till farfars mormor Lotta Larsdotter. Anders och Lars gifte sig med varsin syster från Flohult Västergård i Sätila, Anna respektive Elin Håkansdotter.

Kurse

I följande kartutsnitt syns Kurse (eller Kursered som det även kallats) till höger om landsvägen mellan Skene och Björlanda gästgivaregård. Landsvägen följer här ungefär samma sträckning som den gör idag. En spännande sak med kartan är att Kurses mjölkvarn är utmärkt i den lilla bäcken som kommer från Buasjön och som mynnar ut i Surtan vid den stora kröken till vänster i utsnittet. Alldeles intill en bit öster om utloppet vid Buasjön låg också kvarnar tillhörande Västra Bonnared (två stycken) och Askersered Storegård.

Farfars farmors farfars far Lars Persson deltog vid storskiftet 1768. Lars och en annan av bönderna på hemmanet, Jon Mårtensson hade begärt storskifte eftersom de ansåg sig ”icke innehafva then del af ägorna som them efter lag tillkommer”.

Lars var gift med Karin Svensdotter från Borred och de hade fyra söner, varav den äldste, Per, blev min anfader. Han flyttade som gift till Hjorttorp Åkagård.

Mölnebacka

Bröderna Lars och Anders Gustafsson föddes här 1640 respektive 1642 och var barn till Gustaf Jonsson och Sigrid Nilsdotter. Bägge är anor till mig via min farfar. Anders lär också vara anfader till förre statsminister Fredrik Reinfeldt. Det verkar som att Lars innehade Storegården, medan Anders hade Lillegården. Mina förfäder fanns på Storegården fram till 1860-talet då Börje Persson (sonson sonson till Lars G) och hans hustru Elin Larsdotter (dotterson dotterdotter till Anders G) dog på torpet Hästhagen under Mölnebacka Storegård. På Lillegården fanns mina förfäder fram till 1780-talet då Anders Eriksson, make till Börta Öjersdotter (sondotter till Anders G), dog här.

Ovan nämnde Börje Persson tycks ha sålt sin del av Storegården runt 1810, då han hamnade på Hästhagen. En tid senare kom en Arvid Jonsson in som ägare. En lustig sak är att även Arvid är en anfader till mig – farfars morfars morfar.

Börje och Arvid förekommer i ett antal sockenstämmoprotokoll från 1820 rörande Börjes mor Britta Andersdotter. Bakgrunden är att Britta bodde som undantag på gården och att detta undantag togs över av Arvid i och med försäljningen. Britta hade ansökt om att få komma till fattigstugan. Sockenmännen ville dock inte gå med på detta utan menade att hos skulle ha sin försörjning via undantaget. Mot detta reserverade sig Arvid. Man försökte påverka Börje att ta hand om sin mor, men denne nekade. Läs mer om detta här…

En geometrisk karta från ca 1650 på Riksarkivet visar Storegården och Lillegården. Här framgår att Storegården erlägger 2 pund smör i ränta och producerar 3 4/5 tunna utsäde och 14 lass hö. Lillegården producerar 2 1/2 tunna utsäde och 4 lass hö. En kvarn nämns – ”gångande åhrligen”. Vidare: ”Åle fiske öde der brede wedh”.

I en annan karta, från 1718, meddelas följande:

1 Är Hemmanet Stora Mölnebacka Frälsehemman 1 förmed-
lat till 1/2 hemfallet Kong. Maj:t och cronan genomf byte af hans
Höggref. (?) Excellentz Kong. Rådet och Öfwerste Marscalken Hög-
wälborne Hr. Gabriel Stenbock indelt Wästgiöta Cavallerie

Jag tolkar detta som att hemmanet tidigare varit frälse, men att det vid Karl XI:s reduktion på 1680-talet drogs in till Kronan via ett byte. Greve Johan Gabriel Stenbock (1640-1705) var en storägare i Marks härad. Att  hemmanet indelades till Västgöta Kavalleri kan ha inneburit att det blev ett boställe för någon officer. Men det kan också ha varit så att enbart räntan gick till till Västgöta Kavalleri och att hemmanet arrenderades ut. I den tidigaste husförhörslängden, från 1730, nämns i alla fall ingen militär.

För Lilla Mölnebacka sägs i kartan från 1718:

Frälsehemman 1/2 förmedlat till
1/4 beläget på slätebygden och wid åhn Surtåhn som
komer från Bållebygd och löper uti Wiskåhn

Smeagården

Efter vad jag kunnat se har gården omväxlande över tiden benämnts Stommen. Runt 1740-1750 fanns här hela fem familjer.

På Smeagården föddes min farfars farmors farmors mor Anna Persdotter 1743. Hon var alltså anmoder till farfars far Johan Albin Olofsson. Vid samma tid levde även Karin Andersdotter, som var nio år äldre på gården. Karin var min farfars morfars morfars mor och alltså anmoder till farfars mor Ida Johannesdotter.

Karin hade en äldre syster, Börta, som 1747 gifte sig med en Måns Eriksson från den närbelägna Vargagården. Börta dog emellertid 1750 i barnsäng. Ett år senare gifte Måns om sig med Ingeborg Björnsdotter som var syster till min morfars mormors mor Kerstin Björnsdotter.

Vargagården

Farfars morfars mormors mor Kerstin Björnsdotter föddes på Vargagården 1743, dotter till Björn Svensson och Börta Larsdotter. Hon gifte sig 1773 med Lars Andersson, son till Anders Jonsson från Hårsås. De bosatte sig på Vargagården.

Lars Andersson var närvarande vid ett möte då storskifte genomfördes. Lantmäteriakten inleds med texten:

År 1787 den 21 Maji

Ankom underteknad Commissions Landtmätare till Haijom
Stakagården, att enligt konungens höga Befallningshafwan
dens Förordnande, under d. 29 Martii sidstledne och förut
skedd laga kundgiörelse geometrice affatta och fördela
Hemmanens Stakagårds, Fendriks- och Wargagårds
sammanblandade Inägor, uti Elfsborgs län Marks
Härad och Haijoms Sokn, hwarvid följnade Jordägare
sig infunno nemligen
För Stakagården 3/8 dels mantal kronskatte hwaraf Å
boarne Lars Carlsson och Anders Andersson äga hälften
hwardera
För Fendriksgården ½ kronoskattehemman, hwaraf Nils
Börjesson innehar ¼ del, samt Lars och Pehr Swenssöner
hwarsin 1/8 del.
För Wargagården ½ kronoskatte äger Lars Andersson
1/8 del Eric Andersson 1/8 del, Börje Månsson 3/16 delar och Lars
Persson 1/16 del.

 

 

Hyssna

Hyssna socken ligger i Marks härad i Marks kommun.

Ansered

Farmors mormors far Erik Bengtsson föddes i Ansered 1773. Han flyttade som gift till Rya Sörgård. Han bör ha varit ungefär samtida med grundaren av Hoofianismen, Jacob Otto Hoof (född 1768 på Lida i Sätila) som tillbringade sin ungdom här. Fadern Bengt Eriksson, som nog inte var född i Ansered, dog 1794 på det närbelägna torpet Lövås.

I längderna för Älvsborgs lösen 1571 upptas två bönder som bägge hette Erik (Erick i Anfridh). Den ena hade 5 kor, 1 stut om 3 år, 2 kvigor om 2 år, 2 getter och 2 får. Den andre Erik hade 4 kor, 2 stutar om 4 år, 1 kviga om 2 år, 1 kviga om 1 år, 2 getter och 3 får.

På en karta från ca 1650 (äldre geometrisk, Riksarkivet) anges att gården Anszhedh producerade 5 1/5 tunna utsäde och 12 lass hö. Man hade 200 humlestänger och en kvarn som var gångande höst och vår.

 

 

Bua Bengtsgård

Min farmors mor Sofia Carlsdotter var född på Bua Bengtsgården 1872. Det var hennes farfar Pehr Pehrsson som 1832 flyttade hit från Lidagärde. Det verkar som att gården gick ur denna släktgrens händer i och med Sofias far Carl Pehrsson som 1896 flyttade till Tostared.

Gården skatteköptes tillsammans med grannen Hansagården 30 april 1719 för sammanlagt 40 daler (6).

Farmors morfars far, Pehr Pehrsson, var med om laga skiftet 1852. Nedan ses ett utsnitt från protokoll med de sex delägarna (klicka för större bild). Jag tror att det kan vara egenhändiga namnteckningar eftersom handstilarna skiljer sig åt och att de avviker från stilen i protokollets övriga delar.

Delägarna är alltså Anders Hansson, Johannes Andersson och Pehr Pehrsson på Bua Bengtsgården. Mantalen för dess var 1/4, 1/8 respektive 1/8. För Bua Hansagård fanns Jonas Karlsson och Sven Eriksson, var och en med 1/4 mantal.

Dragered

Min farmors morfars farmors far David Kindberg föddes på Dragered 1725. Han var son till avskedade kaptenslöjtnanten Paul Kindberg och Catharina Wirgander som köpte gården ca 1715. Pauls härkomst vet jag inget om hittills, men Catharina kom från Våthults socken i Småland där hennes far var kyrkoherde. Hon har en intressant släkt som jag ska undersöka vidare. Enligt uppgift var en av hennes anfäder Jöns Skytte Stenbock (levde på 1300-talet), som i sin tur var anfader till Katarina Stenbock, Gustav Vasas tredje hustru.

Dragered var vid den här tiden säteri och rusthåll under Västgöta Kavalleri. Rusthållet delades med gården Önnered (1/4). Som Hugo Johansson säger i Hyssnaboken höll Önnered fjärde foten av hästen.

Paul var infanterist och hade från 1696 avancerat från furir till kaptenlöjtnant.Han deltog i Skånska kriget 1709-10 och sårades vid slaget vid Helsingborg 1710 (som löjtnant vid Jönköpings regemente).

David var  ryttare och flyttade sedemera till Önnered där han blev rusthållare.

Grönered

Min farfars mormors morfars morfar Anders Eriksson föddes här 1702. Som vuxen bodde han på Mölnebacka Lillegård i Hajom. Enligt Hugo Johansson (6) omnämns gården redan 1354 då en Peter Grön ska ha bott här.

Klippesvedjorna, Lidagärde

Klippesvedjorna var ett torp under gården Lidagärde och finns kvar idag. Min anfader Nils Hedman dog här 1826. Nils var soldat och deltog i Gustav III:s ryska krig 1788-90. Läs mer om Nils och kopplingen till Bölabron i Hajom här…

Långared

Med största sannolikhet kom min farfars morfars mormors morfar Björn Svensson härifrån. Han gifte sig 1730 med Börta Larsdotter och deras första dotter Ingeborg föddes på gården (1731). De flyttade sedan till Backa i Hyssna där sonen Lars föddes 1734. Runt 1740 flyttade de så till Vargagården i Hajom där min anmoder Kerstin Björnsdotter föddes.

 

Rya Norgården

Min farfars farfars farfar Carl Eriksson, föddes här 1760. Han flyttade till Håvet i Sätila där han gifte sig med hemmadottern Elin Andersdotter. Hans föräldrar hette Eric Jonsson och Anna Larsdotter. Fadern Eric föddes på gården 1707.

Rya Sörgården

Min farmors mormor Anna-Britta Eriksdotter föddes på gården 1836. Hennes mor Ingeborg Månsdotter var född där 1794.

Skogagården

Kallas också Brodal, förmodligen för att det här finns en gammal bro över Surtan. Här föddes 1725 Ingrid Larsdotter, min farmors morfars mormors mormor. Enligt Hugo Johansson köptes gården till skatte för 32 daler och 24 öre smt 5 september 1761 av Jöns Larsson.

I jordeboken för 1699 nämns en brukare Hans. Gården verkar inte finnas med i jordeboken 1635, varför den förmodligen anlades någon gång efter detta år.

Torp

Här föddes min  farmors mormors mormors mor Karin Andersdotter 1725. Som gift, 1746, flyttade hon till Bonared Östergård.

Torsered

Min farfars morfars farmor Börta Larsdotter föddes här 1782.Hon flyttade som gift till Almered runt 1808. Hennes far Lars Nilsson föddes 1743, troligtvis i Torsered. Modern Börta Persdotter kom från Rya Nolgården.

I jordeböckerna för 1540 och 1546 upptas Biörn i Tordsred och i längderna för Älvsborgs lösen 1571 anges att Esbiörn och Anders på gården taxerades för 1 oxe, 10 kor, 6 ungnöt, 12 får, 5 svin och 1 häst.

På en karta från ca 1650 anges att gården producerade 5 1/10 tunna utsäde och 10 lass hö. Man hade 300 humlestänger och en kvarn som gick höst och vår. Skog till timmer, gärdsel och svedje var nödtorftigt, men mulebetet var gott.

Vid storskifte på inägor (Lantmäterikarta från 1794) skedde en uppdelning mellan Lars Nilsson (nämnd ovan) å ena sidan och Per Gabrielsson och Anders Larsson å den andra. Namn på de olika ängarna och åkrarna anges.

Storskifte av utmarken ägde rum 1818 mellan Lars söner Nils och Anders och två ytterligare ägare (Lantmäterikarta från 1818). Utmarken sträckte sig bortom Skeppartjänarna fram till stranden av Kroksjön.

Viken Västergård

Farmors mormors farmor Kerstin Nilsdotter föddes här 1728. Hon gifte sig 1757 med Bengt Eriksson från Ansered och flyttade dit.

Av en karta från 1650 framgår bla att gården var på 1/4 mantal och att ”Fiske watn nötorfftigh. Skogh till timber giärzle suedie och brännemark, ållon skough aff eek och book nötorfftigh. Mulebete nötorfftigh.” I norr syns ”Lilla Hule Lacus” dvs Lilla Hålsjön i dagligt tal.

Önnered

Catharina Davidsdotter, som blev min farmors morfars farmor, föddes på Önnered 1768. Hennes far David Kindberg kom hit som ryttare 1750 från Dragered. Önnered var rusthåll under Västgöta Kavalleri, Älvsborgs kompani och David är senare antecknad som rusthållare.

Catharina flyttade som gift till Lidagärde i Hyssna och gården togs efter Davids död (1793) över av hans son Paulus Kindberg. Denne ska enligt en sägen vara begravd ute på halvön i Härsjön och platsen är faktiskt utmärkt på den moderna lantmäterikartan.

Resteröd

Resteröds socken ligger i Inlands Fräkne härad i Uddevalla kommun i Bohuslän.

Vassdraget

Här föddes 1802 mormors morfars mor Maja Stina Jonasdotter Ingman, barn till Jonas Johansson och Olena Andersdotter. Hon gifte sig 1819 med Anders Skoglund (f 1794), som det verkar under en period då Anders befann sig på Orust. Modern Olena kom från Vägeryr.

Vägeryr

Här föddes mormors morfars mormor Olena Andersdotter 1776, dotter till Anders Nilsson och Bengta Andersdotter.

Seglora

Seglora socken ligger i Marks härad i Borås kommun.

Grimmered

Kopplingen till Grimmered går via Stina Eriksdotter (farmors morfars mor) som föddes här 1806. Den tidigaste anan jag hittat här är Eriks Svensson (Stinas farfars far) som föddes här 1711, alltså på Karl XII:s tid.

Näs Yttergård

Enligt tradition har denna gård, räknat från början av 1900-talet, gått i samma släkt i åtminstone femhundra år. Jag har anknytning till den här släkten, där den tidigaste anan jag hittat är Erik Jönsson, som var född här runt 1662. Erik var gift med Karin Persdotter från Ryd och levde här fram till 1732. Erik var en ”flitig kyrkogångare i all sin tid”, vilket framgår av följande:Erik och Karins dotterson Nils Persson föddes här 1741. Läs mer om hans familj och ättlingar här.

Runt 1650 anges på en geometrisk karta på Riksarkivet följande:

Börge j Nääsz, hemman  1
          Ränter smör         2 pund  
              Vtsäde                          3 1/5
                   Höö                                  12
Enßäde mull och halle grund
                jordh
Quarn gångande hööst och wåhr
Fiske watn godt
Skough till timber, giärzle
och brännemarck      
      Mulebete godt.

 

Hungerhult Västergård

Heter också Hunghult. Elin Andersdotter, mormor till Stina Eriksdotter (Grimmered) föddes här 1750. Hennes far Anders Persson föddes på gården 1719.

Runt 1750 fanns förutom Anders Persson ytterligare tre brukare på Västergården – Anders Andersson, Anders Nilsson och Anders Olofsson. Var och en ägde 1/4 mantal.

Elin Andersdotter min farmors morfars mormors mor var nog en stålkvinna:

Hennes far Anders dog när hon var 5 år. Storasystern Gunla dog, 13 år gammal, då Elin var 9 år. Mor Ingrid och styvfar Anders dog ett år senare. När Elin var 16 år dog hennes sista syskon Per – hon var då ensam i världen bortsett från släktingar. När hon var 24 år gifte hon sig med Nils från Näs. De fick fem barn. Elin blev hela 90 år och dog på Näs Yttergård 1840.

Sexdrega

Sexdrega socken ligger i Kinds härad, Svenljunga kommun.

Billeberg

Mormors morfars farfar Johannes Skoglund föddes på Billeberg 1759.

Ringestena

Mormors morfars farmor Annika Svensdotter föddes här 1760. Hon gifte sig 1784 med Johannes Skoglund. Barnen föddes på Skogstorp. Sedemera flyttade man till torpet Krogen i Ljushult.

Skogstorp

Mormors morfars far Anders Skoglund föddes här 1794.

Sätila

Sätila socken ligger i Marks härad, Marks kommun.

Almered

Jag antar att Almered från början räknades som en by med flera gårdar. Min koppling till Almered går via min farfars morfars far Anders Andersson. Han föddes på Almered Kronogård 1816. Hans far som också hette Anders Andersson föddes på Almered Storegård 1779. Den tidigaste jag spårat är Anders farfars far Anders Björnsson som var född i Almered (okänd gård) 1665.

Björlanda Östergård

Farfars farfars mormors mor Ella Andersdotter föddes på Östergården 1750. Hon var dotter till skomakaren Anders Andersson och Börta Jönsdotter och flyttade som gift till Svanshult i Sätila.

Vid storskifte 1767 medverkade Ellas bror Lars. I Östra byn ses Löjtnantsgården (A) och Östergården (B). Snickaregården anges med E. I Västra byn finns Gästgivargården (C) och Västergården (D).

Flohult

På Flohult Västergården föddes systrarna Anna och Elin 1716 respektive 1723, barn till Håkan Torstensson och Kerstin Larsdotter. Anna var min farfars morfars mormors farmor och Elin var min farfars mormors mormors mormor. Systrarna gifte sig med varsin bror från Hårsås i Hajom, Anders och Lars Jonsson och flyttade dit.

I jordeböckerna från 1540 och 1546 nämns Lasse ij Floholtt. I längderna över Älvsborgs lösen, 1571, anges Ambiörn, Swen, Enkan, Per och Bijrge. 1635 nämns Oloff och Törsten i Flohult. År 1699 upptas Måns, Oluf och Bryngell i Flohult Storegård samt Lars i Flohult. Den sistnämnde skulle kunna vara far till ovan nämnde Kerstin Larsdotter (maken Håkan var född i Almered). I (11) nämns att Sven i Flohult var nämndeman 1486.

Från ca 1650 finns på Riksarkivet en fin karta över Flohult, där även uppgifter rörande skörd anges för de två hemmanen Västergården och Östergården. Vidare anges:

Till förbemälte hemman ähr timber skogh
aff eek ittem ållon skogh på
Lygneredz skogh.
Fiske watn i Lygnen godt.
Mulebete godt.

På Lantmäteriet finns en karta från 1788, upprättad i samband med storskifte samt en från laga skiftet, 1835.

Hjorthålan, Flohult Storegård

På detta vackra ställe på en sluttning ner mot Lygnern var min farfar John Olofsson född 1905.

Torrås Östergård

Farfars far Johan Albin Olofsson föddes på denna gård 1876. Hans far Olof Eriksson var även han född här (1832). Olofs mor, Britta Olofsdotter, föddes här 1804, liksom hans morfar Olofs Månsson (född 1764). Denne Olof var förövrigt en av dem som, som enligt jordeboken från 1825, skatteköpte gården:

Refvat och skattlagt 1694 till 1/2. Anders Andersson
skatteköpt 1/8 uphöjt till 1/4 d. 10 julii 1753 för 25 d. 23 ./.
Anders Andersson 1/8 för 5 rdr 3 rst och Eric Nilsson 1/8
för 10 rdr 3 rst d. 25 oct. 1796 samt Olof Månsson 1/8
d. 7 febr. 1805 för 14 rdr 14 sk. Befallningsman på lön
1/2 Kronan behållet 1/5. Roterat i nr. 175. D:o Comp.
för 1 mtl. 1833 d. 2/10 lösen för ekeskog m.m. erlagd
med 50 rdr 15 sk. b:o. -:16 i kronotionde.

Olofs mor, Karin Jonsdotter, som var född här 1738. I hennes födelsenotis anges en Swen i Hiorthåla som en av faddrarna. Man hade alltså kopplingar till Hjorthålan redan då…

Karins far Jöns föddes också här, men dog när Karin var 10 år gammal. Modern Ingeborg gifte om sig ett år senare med Anders Olofsson och fick två barn ihop med honom. Anders omkom dock i en drunkningsolycka medan Ingeborg fortfarande var gravid. I kyrkoboken från 1751 står det:

D 4 november drunknade af obekant vådelig händelse här på siön Lögneren då dhe på en Ekestock skulle ro ifrån gården Prästetorp till Flohult följande personer som ännu inte äro igenfunde,
Bonden Lars Larsson i Wästra Flohult_______________33 åhr
dreng Oluf Erikson ibidem________________________23 åhr
Bonden Anders Anderson i södra Tårrås ____________30 åhr
Bonden Anders Olufson ibid:_____________________27 åhr
dreng: Hans Jonason ibidem______________________24 åhr

I kyrkoboken framgår det att gården Buarås även kallades för Prästetorpet. Denna gård ligger rakt över sjön från Flohult räknat. Man kan undra vad de fem unga männen höll på med. Arbete eller lek som gick överstyr?

I en Lantmäterikarta från 1694 framgår det att gården tidigare var ett frälsehemman och att det drogs in till kronan, förmodligen på 1680-talet i samband med Karl XI: reduktion:

Geometrisch Afrittning som till hörsambst föllie af högwälborne Hr. Baron och Öfwer
Dierecteuren Hr. Carel Gripenhielms[1] ordrer Daterat Stockholm d. 12 marti A: 1692, ähr
worden förfärdigat öfwer et frälse hemman Tåråhs benembd Beläget i Elfsborg Lähn Markz häradt och Sättila Sochn, Updragit hans Kongl. Maij:t och Cronan i Bytte för 9 d: 23:14 2/5 Silf:mynt af vice Praesidenten uthi Kongl. Swea Hof Rätt Sahl. högwälb:ne Hr. Arfved Ifuarsson[2], hwilket hemman med des lägenheter Befinnes som Chartan Utwisar.

[1] Carl Gripenhielm, 1655-1694. Friherre och kartograf. Blev 1683 direktör för Lantmäteriet.

[2] Arvid Ivarsson Natt och Dag, 1633-1683.

Här nedan syns ett utsnitt från  kartan över Torrås från 1694.

Håvet Västergården

Farfars farfars far Erik Karlsson föddes på Håvet 1805 och flyttade som gift till Torrås. Släkten har funnits här åtminstone så tidigt som senare delen av 1600-talet – Eriks morfars farfar Anders Larsson (född 1663) levde här till sin död 1716. Eriks morfar Anders Hansson medverkade vid lantmäteriförrättning 1769, då syftet var att genomföra storskifte. Nedan ses ett utsnitt från kartan som upprättades då.

Av handlingarna framgår att man var oeniga om hur skiftet skulle genomföras och att ärendet skulle hänvisas till häradsrätten. Storskifte verkar inte ha blivit genomfört förrän 1799. Även från detta tillfälle finns en karta bevarad och vid denna förrättning närvarade Erik Karlssons far Carl Eriksson.

Gården heter idag Håvet Nedergården (uppgift från rapporten  Natur- och Kulturmiljöinventering av Storåns dalgång, 2007 utgiven av Miljökontoret i Mark).

I boken Sätila historia (9) nämns att Håvet är den Sätilagård som tidigast kan spåras i källorna och den i slutet av 1200-talet tillhörde biskop Brynolf i Skara. En biskop i Skara (Brynolf?) ska 1313 ha besökt Håvet för att medla mellan domprosten Bengt och dennes grannar i en tvist rörande gränser i skogarna vid Håvet. Förmodligen var det flera gårdar i Sätila som lydde under Skara stift vid den här tiden. Saken diskuteras även i Segloras hembygdsbok (3), där ett stort antal gårdar ingick i ”Seglora rättaredöme” under Skara stift.

Lida

Lars Jonsson, som var min farfars morfars mormors mormors far, levde här i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Förmodligen var han även född här (runt 1670) som son till Jon Larsson. Säkert är att han var gift med Gundla Bryngelsdotter och att deras tre första barn Bryngel, Jon och Kerstin föddes här mellan 1695 och 1703. Sedemera flyttade man till Klockaregården i Sätila där min anmoder Börta Larsdotter föddes 1707.

Av jordeböckerna från tiden framgår att Lida var ett furirboställe under Elfsborgs Infanteriregemente.

Enligt uppgift i Släktbok för Sätila (sid 12) skänkte Lars (”ärlig och beskedlig danneman”) tillsammans med några ytterligare en ängel som hänger över altaret i Sätila kyrka. Detta skulle ha varit 1699. Nedan visas de två änglarna som hänger över altaret. Det finns även en tredje som hänger en bit ifrån.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedan en karta från 1652 där Lida med ängar, åkrar och en kvarn är inritade.

Svanshult

Svanshult ligger på norra sidan av Lygnern helt nära Hallandsgränsen. Här föddes min farfars farfars mormor Elin Nilsdotter 1771. Hon var äldsta barnet i en ganska stor syskonskara. På våren 1805, då Elin hade flyttat till Torrås, dog tre av hennes syskon i feber. Även brodern Anders hustru strök med. Elins farfar kom hit från Bråta runt 1740. Något tidigare upprättades nedanstående karta (klicka för att förstora):

I kartans vänstra del ser man gårdens hus och i grannskapet är bla följande utmärkt:

24 – en bäckekvarn som går höst och vår
25 – en vadmalsstamp26 – två humlegårdar med 200 stänger
27 – tre kåltäppor
28 – en trädgård med några små träd

Sätila Klockaregård

Som nämnts under Lida flyttade Lars Jonsson med familj till Klockaregården, där min anmoder Börta Larsdotter föddes 1707. Hennes tvillingsyster, Märta, dog kort efter födelsen. Börta gifte sig 1730 med Björn Svensson från Långared i Hyssna och man flyttade sedemera till Vargagården i Hajom. Där föddes min anmoder Kerstin Björnsdotter 1734.

Klockaregården var ett boställe för mönsterskrivare (en militär tjänsteman som bla hade hand om soldatrullorna) under Elfsborgs Infanteriregemente.

Tostared

Tostareds socken ligger i Marks härad i Marks kommun.

Rud

Min farmors farfars far Anders Andersson bodde tillsammans med sin hustru Annika Andersdotter på Ruds torp under Rud Nedergård mellan åren 1859 och 1873. Annika dog här 1869. Även sonen Johannes levde här mellan 1864 och 1873. 1871 gifte han sig med Edela Andersdotter och deras första barn, Alma, föddes här. 1873 köper Johannes Sandryd Västergården (Nilsas) och flyttar dit med familj och fadern Anders.

Nedan ses ett utsnitt från en karta från 1694 över Rud (klicka på bilden för att förstora).

 

 

 

I texten framgår det att gården uppdragits till Hans Kungliga Majestät och Kronan uti byte av Wälborne Fru Giertrud i Willdnääs. Rud var alltså tidigare ett frälsehemman, som drogs in till Kronan i anslutning till Karl XI:s reduktion. Tydligen fick ägaren i detta fall en viss ersättning.

Sandryd Västergården

Västergården återfinns på en karta hos Lantmäteriet angående ett avmätningsärende år 1719. Här framgår det att gården då var ett frälsehemman under baron Herman Flemming. Av kartan verkar det som att det bestod av två hemman.

Av handlingar från laga skiftet 1851 framgår det att det även då fanns två hemman, med de två ägarna Börje Jönsson och Anders Börjesson. Dessa verkar svara mot de gårdar som nämns i boken Tostared du fagra bygd – Västergården 1:17 Nilsa respektive Västergården 1:3 Lundins.

Min farmors far August Johansson föddes på Västergården 1:17, som hans föräldrar Johannes Andersson och Edela Andersdotter köpte 1873. August och hans hustru Sofia bosatte sig i ett torp under Västergården – Västergården 1:7, där min farmor Hilda är född.

August och Sofia bosatte sig som äldre i en stuga mittemot – Västergården 1:14.

Dalvik, min farmors sommarstuga, är ett torp under Västergården. Här bodde Teodor Johansson (f 1872) med hustru Augusta Andersdotter och barn. Enligt Tostared du fagra bygd flyttades torpet 1921 från Edared av Teodor.

Sandryd Tullaregården

Farmors mor Sofia Carlsdotter verkar ha bott där en period efter Amerikavistelsen och innan flytten till Västergården.

Sandryd Nolgården

Alma Charlotta Johannesdotter (f 1871) var moster till min farfar John. Hon bodde som gift med Emil Eliasson Borg på Nolgården. Hon drunknade tillsammans med barnen Johan Edvin och Carl Adolf 31 januari 1897 då familjen färdades på släde över Lygnerns is.

Svenningsered

Liksom för Rud finns det för Svenningsered på Lantmäteriet en fin karta från 1694. Även Svenningsered var tidigare ett frälsehemman ägt av Fru Giertrud från Willdnääs.

Både min farmors farmor Edela Andersdotter och farmors farfar Johannes Andersson föddes i Svenningsered, 1845 respektive 1841, enligt Tostareds hembygdsbok.

Edela Andersdotter, som var dotter till Anders Carlsson (född 1811) och Johanna Eriksdotter föddes här (troligen i det som senare kallades Juf-stugan) 1845. Hon hade två syskon Anna Christina och Johannes. Fadern Anders dog, i bröstsjuka, redan 1848. Modern Johanna levde här fram till sin död 1878.

Johannes Andersson, var son till Anders Andersson (född 1811 i Svenningsered enligt Tostareds hembygdsbok) och Annika Andersdotter. Familjen flyttade 1843 till Tostareds Stom

Att reda ut förhållanden i Tostared är svårt pga att inge kyrkoböcker finns bevarade för tiden före 1858. I mantalslängder kan man få en viss information (finns fram till 1820). I mantalslängden för 1811 upptas följande ägare i Svenningsered:

• 1/4 Carl Andersson
• 1/4 Anders Andersson
• 1/4 Bengt Börjesson
• 1/4 Lars Nilsson

Förmodligen är det så att den förstnämnde är far till Anders Carlsson och den andre far till Anders Andersson.

 

Ljushult

Ljushults socken ligger i Kinds härad i Borås kommun.

Krogen

I Ljushultsboken (4) skrivs en hel del om detta ställe och att det var kopplat till en krogrörelse. Mina förfäder Johannes Skoglund (f 1759) och Annika Svensdotter (f 1760), drev krogrörelse här mellan ungefär 1810 och 1820. Det anges att man dock förmodligen bodde på Björkås Arvidsgården i Sexdrega. Deras son Johannes (f 1792) innehade därefter rörelsen. Denne Johannes var inblandad som vittne till ett mord som skedde på Krogen 1821.

Kättebäck

Mormors morfars far Anders Skoglund (f 1794) bodde här från 1823, då han tillsammans med hustru Maja Stina Jonasdotter Ingman och barnen Carl och Johannes (mormors morfar), flyttade in från Orust, till 1830. Sonen Johannes verkar ha fötts i socknen Röra på Orust 1822. Maj Stina var född i Resteröds socken i Bohuslän.

Nyberg

Enligt (4) var detta ett torp under Stommen. Johannes Skoglund (f 1759) och Annika Svensdotter (f 1760) flyttar hit och bor här fram tills de dör 1836. Sonen Anders (f 1794) verkar ha tagit vid därefter. I (4) uppges att han misskött torpet och därför blivit vräkt. Anders och hustrun Maja Stina är därefter i kyrkoböckerna registrerade under ”Socknens slut”, vilket innebar att de vistades på socknen utan fast adress.

Skräddaretorpet

Mormors mor Emma Kristina Skoglund föddes här 1858.

Perstorpet

Min mormor Mimmi Nilsson föddes här 1895, som dotter till Frans Nilsson och Emma Kristina Skoglund. Hon hade åtta syskon varav två dog som barn.

 

Od

Ods socken ligger i Gäsene härad i Herrljunga kommun. Anknytningen hit går via min morfar Gunnar Svensson.

Iglaholmen

På Iglaholmen föddes min morfar Gunnar Svensson 1893. Även Gunnars mor Clara Mathilda Samuelsdotter var född här (1865).

Svenstorpet, Lilla Backgården

Claras far, min morfars morfar, Samuel Svensson föddes här 1820. Samuel gifte sig 1846 med änkan Annika Eriksdotter (född 1794 i Svinåsa) och avancerade därmed från dräng till hemmansägare. Annika hade inga barn sedan tidigare och äktenskapet med Samuel blev också barnlöst. Annika dog 1861 och därefter gifte Samuel om sig med Anna Cajsa Andreasdotter, som faktiskt var systerdotter Annika.

Starekulla

Morfars far Levin Svensson var född på Starekulla 1859.

Svinåsa

Greta Eriksdotter, min morfars mormors mor, föddes på Svinåsa 1796. Hon var dotter till Eric Jonsson (född på Svinåsa 1767) och Anna Nilsdotter (från Hermanstorp Östergård).

Högryd

Anna Cajsa Andersdotter, som var  Levins mor, föddes på Högryd 1829.

Ljunga

Anna Cajsa Andreasdotter, min morfars mormor, föddes här 1838. Hennes far Andreas Andersson var mjölnare i Ljunga kvarn.

Hermanstorp

Britta Abrahamsdotter, morfars farmors mor, föddes på Hermanstorp Västergård 1795.

Örkestorp

Härifrån kom mjölnaren Andreas Andersson, som föddes 1804.

Fänneslunda

Fänneslunda socken ligger i Ås härad i Ulricehamns kommun.

Brestorp Storegård

Min morfars farfars far Petter Olofsson föddes på denna gård 1790, son till Olof Svensson och Anna Andersdotter. Anna kom även hon härifrån (född 1756). Familjen flyttade 1796 till Karstorp.

Gården finns med på en lantmäterikarta från 1724. Utsnittet nedan visar Storegården (C)  och Lillegården (D). Fänneslunda säteri och kyrka är även utsatta.

Det framgår att Storegården gick i byalag med Lillegården, Hwilanda och Krökesåhs. Det sistnämnda var ett kronohemman medans de övriga angavs som ”gammalt frälsehemman”. Det verkar som att gården vid tiden varit förfallen och det sägs att mangård och ladugård är bristfälliga och att gärdesgårdarna är odugliga.

 

 Hult, Kullabo

På detta torp föddes min morfars farfar Sven Pettersson 1826.

Karstorp

Olof Svensson med familj flyttade hit från Brestorp Storegård 1796. Olof var inkallad som vittne vid Ås häradsrätt 1800. Det rörde en torpare i Djupedalsslätt som begått självmord.

Olofstorp

Olof Svensson (alltså morfar farfars farfar, som nämns ovan) föddes här 1747, son till Sven Andersson och Ebba Nilsdotter. Även Ebba föddes på gården (1716). Hon var dotter till Nils Olofsson och Karin Andersdotter. Nedan en kartbild från gården:

På följande fina hemsida finns mycket  information om Olofstorp – ett jordearv.

 

Sotared

Morfars morfars mor Katrina Andersdotter föddes på gården 1782, dotter till Andreas Larsson och Annika Carlsdotter. Enligt karta från 1727 var gården ”gammalt frälse” och ägdes av baronen och assessoren högvälborne herr Jöran Albrecht  von Knorring.

Katrina gifte sig 1810 med Sven Svensson och flyttade till Svenstorpet under Lilla Backgården i Od.

Vilanda

Morfars farfars morfar Per Carlsson föddes på frälsegården Vilanda 1765, son till Carl Andersson och Britta Pehrsdotter. Carl och Britta kom hit från Sotared runt 1758. Familjen flyttade till Fristad ca 1783, okänt var de tog vägen därefter. Per gifte sig emellertid i Boarp, Varnum 1792 med änkan Maria Jacobsdotter.

Varnum

Varnums socken ligger i Ås härad, Ulricehamns kommun.

Boarp

Morfars farfars mor Britta Pehrsdotter föddes på gården Boarp 1793.

Toarp

Toarps socken ligger i Ås härad i Borås kommun.

Lökared

Den senaste anan från Toarp är min mormors far Frans Evald Nilsson som föddes på Lökared 1856. Även hans far Nils Larsson och hans farmor Anna Nilsdotter var födda här, 1827 respektive 1791.

Torpa

Torpa socken ligger i Vedens härad i Borås kommun.

Ingelsbo

Maria Svensdotter, som var min mormors morfars morfars mor, föddes i Ingelsbo 1749 som dotter till Sven Månsson och Kierstin Jonsdotter. Hon gifte sig 1773 med Johan Svensson från Fristad och de bosatte sig på Ingelsbo och fick åtta barn. En son, min förfader Jonas Johansson, flyttade 1802 till Resteröd i Bohuslän där han gifte sig med Olena Andersdotter. Jonas tog sig namnet Ingman, vilket även hans bror Sven (född 1779, död 1836 på gården Transås) gjorde.  Sven var enligt mantalslängder skriven i Borås, vilket torde innebära att han var knalle. Förmodligen var även Jonas detta – mitt intryck är att knallar ofta bytte efternamn.

Jonas dotter Maja Stina, född i Resteröd, Bohuslän, gifte sig 1819 med Anders Skoglund och flyttade till Ljushults socken inte långt från Ingelsbo. Nedan en karta över Ingelsbo och granngårdarna Transås, Ruered och Skrämbo:

I anslutning till kartan anges följande för Ingelsbo:

                                                                    Utsäde       Höö

                                                                    tunner        laas
Ingesboo  crone 1/2
Vtsäde brukat 1 7/10                      2 1/10
obrukat  2/5
Hårdwal maa ock starbåtz
engh till                                                                        10

Gården var alltså ett kronohemman om 1/2 mantal som producerade 2 1/10 tunnor utsäde och 10 lass hö. För Ingelsbo och granngårdarna Transås, Skrämbo och Ruered, som finns med på samma karta ges följande upplysningar:

Fijske watn ringa i siöön höst och wåår
Till förbemelte hemmanen ähr
Skog till timber,
svedie, gierzle och brännemark
nötorfftigh.
Mulebete gåått.
Och finnes inga andra lägen-
heeter till förbemälte hemmaner

En rolig sak är att jag själv många gånger fiskat i ovan nämnda sjö, Skrämbosjön, dock utan att få något.

Gällstad

Gällstads socken ligger i Kinds härad i Ulricehamns kommun.

Börsbo

Mormors farmor hette Anna Sofia Johannesdotter och var född här 1826. Hennes far Johannes Andersson Berglund kom hit ca 1808 vid sitt första gifte. Anna Sofia och hennes familj flyttade 1832 till en stuga i Boarp och två år senare till en stuga i Hägnen. Johannes dog här 1838 efter att ett år tidigare, vid 58 års ålder,  blivit far till en dotter Charlotta.

Bredared Västergård

Mormors farmors mor Christina Svensdotter (mor till Anna Sofia omnämnd ovan under Börsbo) flyttade 1859 hit från Hägnen (till sonen Carl) och dog i en stuga här 1880.

Frölunda by

Nedan visas ett utsnitt från en lantmäterikarta från 1705 över Frölunda by.

De sex gårdarna är:

A: Bärget Frälsehemman 1. förmedlat till ½ gångit genom byte till Cronan från Sahl. Grefwe Gust. Otto Steenbock
B: Tohls- eller Westregården Skattehem. 1 wraak ¾ gamle förmedlat till ¾
C: Mällum- eller Westremillangården Cronoh. 1. g. förmedlat i allt till ¼
D: Torbiörns- eller Millangården Cronoh. 1. gaml. förmedlat i allt till ¼
E: Snickare- eller Östremillangården Skattewraak 1. gaml. förmedl. i Mantahl till ½ hwaraf öde ¼
F: Öfre- eller Östregården Cronohemman 1

Denna karta ger väldigt mycket information kring hur det såg ut i trakten vid tiden. Kyrkan står utsatt och det anges att vägen som passerar där är landsväg från Halmstad (Hallmstad).

Utmarken norr om byn väster om landsvägen till Bogesund beskrivs som: Tracten har i forna tider warit Engh, men nu fördärfwad af Ljung och annor oduglig öfwer wäxt – har nogre gamble ofruchtbahre Eker sampt smått Ecke- och Enebuskagie.

Det meddelas också att : Åkern är öfwer all ensädes jord, så att ingen dehl deraf bruukas till träde.

 Frölunda, Berget

Min mormors farmors farmor Maria Gustafsdotter föddes på gården 1749. Hon var dotter till Gustaf Hansson och Karin Isakdotter. Enligt mantalslängden 1751 kom Gustaf från Mulseryd i Småland och det bör ha varit någon gång mellan 1732 och 1734 och förmodligen kom även Karin därifrån. Gustaf var salpetersjudare.

Maria gifte sig 1778 med Anders Johansson. Hans familj kom från Snickaregården även om det verkar som att Anders inte var född där utan på Närarp.  De fick fyra barn. Maria bodde på gården till sin död 1838.

Frölunda, Snickaregården

Mormors farmors farfars far Johannes Torstensson med hustrun Maria Bengtsdotter, föräldrar till Anders nämnd under Berget, levde här fram till omkring 1748.  Johannes far var förmodligen Torsten Mauritzson, som  finns upptagen i mantalslängden från 1722. Hit kom han från Torsbo säter.

I jordeboken från 1744 framgår det att gården köptes till skatte av en kapten Johannes Torin 1722 och transporterats till bonden Torsten Maurittzson.

Villstad

Villstad socken ligger i Västbo härad, Gislaveds kommun. Min förfader (farmors morfars farmors farmors farmors far) Andreas Krokius var kyrkoherde här under senare delen av 1600-talet. Andreas dottersons dotter var Catharina Wirgander som alltså hamnade i Hyssna som gift (se under Våthult).

Även hans far och farfar var prästmän i socknen och man kan läsas om dem i följande herdaminnen…

Våthult

Våthults socken ligger i Västbo härad, Gislaveds kommun. Hit finns länkar från Hyssna i Mark via min farmors morfars farmors farmor Catharina Wirgander.

Östra Smörhult

Catharina Wirgander föddes här 1688. Hon var dotter till komministern i Våthult David Wirgander och hans hustru Sigrid Svalandra. I Växsjö stifts herdaminnen står det följande om David:

1684-1741. Son till företr. Skol. i Växjö 1670, stud. i Uppsala 1680, prv. 1682, komm. i
Källerö 1683 och här 1684. En god predikant med röst så stark, att den hördes långt utanför kyrkan. Hans hela lön utgjorde 10 tunnor spannmål. I april 1738 nedbrann prästgården, varvid hans mesta lösegendom samt kyrkoböckerna utom protokoll och kommunionbok förstördes. Det brunna lösöret värderades till 200 dlr smt och byggnaden, som var 22 alnar lång och 10 alnar bred och inredd till stuga, 2 framkamrar och kök, till 70 dlr. Död den 29 juni 1741. Se följande länk…

I Rosenbergs Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon under artikeln Våthult (sid 429) står följande om den gode David:

På hemmanet Askebo egor finnes en grön plats, kallad Ingemars graf. Denne Ingemar skall i slutet af 16:de århundradet varit skomakare och haft svag läsförmåga samt då komminister Dav. Wirgander kallade honom till husförhör, blifvit så förskräkt att han kastade sig i sjön och drunknade, hvarefter han, såsom sjelfspillning här blifvit begrafven.

Catharina har en intressant släkt med flera präster som förfäder, vilket gör att man via herdaminnen kan få fram mycket information. I släktdatabasen har jag för flera av hennes förfäder lagt in avsnitt från herdaminnena. Som nämns under Dragered, Hyssna, lär hon vara avkomling till Jöns Skytte Stenbock och har därmed en gemensam ana med Katarina Stenbock, Gustav Vasas tredje hustru.

Catharina gifte sig 1716 med kaptenslöjtnanten Paul Kindberg och flyttade till gården Dragered i Hyssna. Nedan syns anteckningen från vigselboken (klicka för att förstora):

 

Min tolkning:

D 24 junii Copulerades ? Manhafftig herre, Capiten Leutenanten Paul Kinbärg och Hvelborne och dygdige jungfruu Catharina Davidsdotter Wirgandra. Herren Gud them sitt äcktenskap Wälsigne, och låte them tillsammans lefa uthi många goda åhr ? Christi ? amen