Hajom

Första kopplingen till Hajoms socken sker via min farfars mor Ida Johannesdotter (f  1876), som var född på Hallabron. De tidigaste anorna som jag noterat här fanns på Mölnebacka Storegård i slutet av 1600-talet.

Askersered

Farfars mormors mormors far Lars Olofsson föddes på Askersereds Storegård 1742. Som gift flyttade han 1768 till Hårsås.

Ytterligare anfäder fanns på gården vid ungefär samma tid, nämligen min farfars farmors morfars far Per Nilsson (född 1755) med hustru Ingrid Andersdotter (född 1751).  Per har på farssidan koppling till Björketorps socken och på morssidan till Surteby-Kattunga (dock ännu okänt var). Ingrid anges i äktenskapsnotisen som piga i Askersered, men det verkar inte som att hon är född där. En intressant upplysning finns i Pers bouppteckning (Marks häradsrätt FII:30 sid 613):

Ett fjärdedels mantal frälse
hemmanet Askerse Storeg.
hwaraf afl. mannen gemen
samt med efterlämnade Enkan
först förwärft skatte- och
besittningz-Rätten, enligt
köpebref af den 1 Dec 1779
fastebref af den 10:de Nov.
1781 och sedan frälse-Rätten
enligt köpe-bref af den 26
julii 1794 och faste bref af
den 16 feb. 1803 hwars värde
utföres till                                        200 Banco Specie

Vid tiden verkar det ha funnits tre delhemman i Storegården, varav Per och Ingrid köpte det ena. Förmodligen var de relativt välbärgade. I en Lantmäterikarta från Flohult, Sätila 1788 anges att Per var nämndeman.

Pers sondotter Anna Larsdotter med maken Lars Persson innehade hemmanet runt 1840, då det i husförhörslängden anges att Lars inte längre är åbo utan ny ägare är den välbekante industriägaren Sven Eriksson i Kinna Rättaregård. Man undrar vad som hände, var man skuldsatt?

Anna och Lars dotter Edela Larsdotter som var mor till min farfars far föddes här 1845 och flyttade som gift till Torrås. Anna och Lars dog som utfattiga i en backstuga under Storegården 1889 respektive 1865.

Bårred

Här finns två gårdar – Nolgården och Sörgården. Den tidigaste släktingen jag identifierat här är Olof Öjersson, som dog på Nolgården 1684.  Olofs son, Lars Olofsson, levde på Nolgården i början av 1700-talet  med hustru Börta Larsdotter. De hade sönerna Lars (född 1708, min farfars farmors farmors farfar) och Sven (född 1715, min farfars farmors farfars morfar).

På Sörgården bodde Gösta Arvidsson med hustru Karin Eriksdotter och de hade två döttrar Börta (född 1710) och Karin (född 1712). 1736 gifte sig Lars med Börta och 1739 gifte sig Sven med Karin.

Lars och Börta bodde på Sörgården som gifta och fick 1744 sonen Lars Larsson. Sven och Karin bodde på Nolgården och fick dottern Karin Svensdotter 1743. Lars och Karin var alltså kusiner.

Lars flyttade sedemera till Hjorttorp Åkagård och levde där som gift med Anna Persdotter. De fick fyra barn (se Hjorttorp Åkagård) varav endast den först födda Ingjerd uppnådde vuxen ålder.

Karin Svensdotter flyttade som gift till Kurse där hon 1765 fick sonen Per Larsson.

Per och Ingjerd var alltså tremänningar. De gifte sig 1793 och fick 1799 sonen Lars Persson, som blev min farfars farmors far.

För mer information om vilka som bott i Bårred kan man gå till följande webbsida (Anders Nilsson).

Hallabron

Hallabron var ett torp under Kullagården, Nödinge. Stället finns kvar idag, men det enda som återstår av gammal bebyggelse är en jordkällare. Ida Johannesdotters mor Lotta Larsdotter verkar ha bott kvar här en bit in på 1900-talet. Enligt (7) syftar ordet ”hallabro” på en bro gjord av en enkel stenhäll.

Hjorttorp Nedergård

Min farfars morfars morfars far Jon Andersson föddes 1736 på Nedergården och dog här 1804. Han var gift med Karin och de hade bla sonen Arvid som även han levde här som gift. Om sonen Arvid kan man läsa mer här.

Vid samma tid fanns även Börje Björnsson och hustrun Ingegärd Andersdotter på Nedergården. Ingegärd hade faktiskt varit bäregumma då Jon föddes. Deras dotter Ella Börjesdotter blev min farfars mormors morfars farmor och flyttade som gift till Mölnebacka.

Jon och Börje finns med i dokument och karta från storskifte av Hjorttorps by 1765 – Lantmäteriet, Marks kommun akt 15-HAM-61. Av kartan ser man att landsvägen mot Skene då gick igenom byns ägor. Till vänster passerar vägen Iglabäcken vid platsen för bron som finns kvar än idag (bron byggdes enligt uppgift i boken Hajom från urtid till nutid 1863 och ersatte då en tidigare träbro).

Förutom Jon och Börje närvarade tre övriga åboer från Nedergården samt folk från Åkagården och Landbogården. Det framgår att Nedergården (C) var skattehemman, Åkagården (A) ett kronoskattehemman (dvs ett ”friköpt” kronohemman), medan Landbogården (B) var ett frälsehemman ägt av kommissarien Anders Lundeberg, som även han närvarade. Vidare ser man att bönderna från Nedergården verkar ha velat motverka storskiftet. Man hade med hjälp av häradshövdingen Nils Böök författat en skrift där man hävdade att ytterligare gårdar hade ägor ihopblandade med Hjorttorp, varför även dessa skulle innefattas av storskiftet och ha kallats till mötet. Dock hade inte Jon varit med om skrivelsen. Vid närmare förfrågningar från lantmätaren framgick det dock att de åberopade förhållandena inte stämde, varför processen verkar ha fått sin gång.

En intressant sak är att man vid den här tiden tydligen skrev Jortorp. Man undrar därför om bynamnet ursprungligen hade någon koppling till ”hjort”.

Hjorttorp Åkagård

Gården verkar ha bytt namn till Hjorttorp Övergård någon gång mellan 1773 och 1812, men den har också benämnts Övergård periodvis under 1700-talet. Min farfars farmors farmors far Lars Larsson flyttade hit som gift med Ingrid Carlsdotter 1769. Ingrid dog kort efteråt och Lars gifte om sig med Anna Persdotter. Deras första barn Ingierd Larsdotter, som blev min farfars farmors farmor, föddes 1774. Tre år senare föddes sonen Pehr och ytterligare fyra år senare sonen Lars. Bägge pojkarna dog i rödsot samma dag sex respektive två år gamla. Ett år senare föddes så ännu en son, som även han fick namnet Lars. Barnet dog dock, ett halvt år gammalt.  Ingierd levde tills hon blev 90 år och bodde som gift på Åkagården där även hennes son Lars Persson föddes, 1799. Han flyttade sedemera till Askersered.

Hjorttorp Hede

Gården, i alla fall en del av gården, var under 1700-talet ett augment under rusthållet Mölnebacka Storegård/Skallared. Strax före sin död 1731 köpte rusthållaren Per Larsson i Mölnebacka Storegården augmentet och testamenterade det till sin hustru Karin Börjesdotter. Man kan läsa mer om Pers testamente på sidan Från domböcker – Marks härad, under år 1732. Karin gifte om sig 1733 med Börje Eriksson och flyttade till Hjorttorp Hede där hon dog 1751. Börje dog redan 1745 och av hans bouppteckning (FII:3 sid 833) kan man se att gården var ganska välbärgad. Man hade en fordran på kyrkoherden Zachris Brandtberg på 254 daler. Man hade ett relativt stort antal kreatur, bla två oxar, två stutar och en häst. I en notering anges att Börje Persson i Mölnebacka påmint om att ryttaremunderingen må av sterbhuset sättas i det stånd i vilket sal. Börje Eriksson det emottog. Således, sägs det, felades en häst värderad till 58 daler. Tydligen ålåg det augmentet att hålla häst.

En ytterligare notering är värd att notera:

För dotteren Anna Pehrsdotter, fordrades hemgift efter brefwetz lydelse af. d. 12 Nov: 1731: och thet så mycket mehr som hon med trohet och flit, i många åhr tient sin styffader och moder. Hwar till utsättes, efter bewillning nemb. 2 kor 17 d:r och 40 d:r i penningar.

Bölabron under Hårsås

Bölabron verkar ha varit benämningen på en plats (och är det väl fortfarande). Enligt (7)avser ordet ”bölabro” en bro gjord av stockar. På stället fanns vid slutet av 1800-talet torp under Friared Prästgården, under Hårsås samt under Nödinge Storegård och Nödinge Backagård. Lotta Larsdotter (min farfars mormor) var född på Bölabron under Hårsås 1849. Den första i släkten på detta torp verkar ha varit Lottas farmor Karin Torkelsdotter som flyttade hit 1804 som gift med Sven Börjesson. Sven dog redan 1808 (i Stockholm, troligtvis ansluten till Lantvärnet, ett förband som sattes upp i samband med det pågående kriget mot Ryssland). Karin gifte om sig 1810 med Gunne Nilsson från Hyssna.

Karin och Gunnes son Lars Gunnesson gifte sig med torpardottern från Hästhagen, Anna Britta Börjesdotter. Anna Britta kom på mödernet från gården Hårsås, som gått i den släktgrenen långt tillbaka.

Hårsås

Här föddes bröderna Anders (1711) och Lars Jonsson (1718) av föräldrarna Jon Arvidsson och Ingierd Andersdotter. Anders är min farfars morfars mormors farfar och Lars min farfars mormors mormors morfar. Anders är förfader till farfars morfar Johannes Andersson och Lars är förfader till farfars mormor Lotta Larsdotter. Anders och Lars gifte sig med varsin syster från Flohult Västergård i Sätila, Anna respektive Elin Håkansdotter.

Anders och Lars hade en äldre bror, Arvid, och en syster som hette Anna. Bägge dessa förekom i ett mål vid häradsrätten 1731. Bakgrunden var att Arvid misstänkte att trumslagaren Isac Falck hade stulit några nystan lingarn. Man kan läsa om detta mål på webbsidan Från domböcker – Marks härad, som man finner här under rubriken 1731.

De sista av mina anor som fanns i Hårsås var Jon Arvidssons barnbarn Anna Larsdotter och hennes man Lars Olofsson. Anna dog här 1822.

Kurse

I följande kartutsnitt syns Kurse (eller Kursered som det även kallats) till höger om landsvägen mellan Skene och Björlanda gästgivaregård. Landsvägen följer här ungefär samma sträckning som den gör idag. En spännande sak med kartan är att Kurses mjölkvarn är utmärkt i den lilla bäcken som kommer från Buasjön och som mynnar ut i Surtan vid den stora kröken till vänster i utsnittet. Alldeles intill en bit öster om utloppet vid Buasjön låg också kvarnar tillhörande Västra Bonnared (två stycken) och Askersered Storegård.

Farfars farmors farfars far Lars Persson deltog vid storskiftet 1768. Lars och en annan av bönderna på hemmanet, Jon Mårtensson hade begärt storskifte eftersom de ansåg sig ”icke innehafva then del af ägorna som them efter lag tillkommer”.

Lars var gift med Karin Svensdotter från Borred och de hade fyra söner, varav den äldste, Per, blev min anfader. Han flyttade som gift till Hjorttorp Åkagård.

Mölnebacka

Bröderna Lars och Anders Gustafsson föddes här 1640 respektive 1642 och var barn till Gustaf Jonsson och Sigrid Nilsdotter. Bägge är anor till mig via min farfar. Anders lär också vara anfader till förre statsminister Fredrik Reinfeldt. Det verkar som att Lars innehade Storegården, medan Anders hade Lillegården.

Lars Gustafssons son Per Larsson levde på Storegården mellan 1684 och 1731. Han gifte sig 1707 med Anna Börjesdotter och de fick tillsammans tre barn. Anna dog dock redan 1715 varefter Per gifte om sig med Karin Börjesdotter. Tillsammans med Karin fick han ytterligare tre barn, varav sonen Börje är min förfader.

Mölnebacka Storegård var under Per Larssons tid ett rusthåll under Västgöta Kavalleri, Älvsborgs kompani nr 31. Det är lite oklart när Storegården inträdde som rusthåll. Första gången gården och Per nämns i generalmönsterrullorna är 1725 och då görs det tillsammans med granngården Skallared med Hjorttorp Hede som augment. Efter Pers död anges hans änka Karin och dottern Anna som rusthållare.

Mina förfäder fanns på Storegården fram till 1860-talet då Börje Persson (sonson sonson till Lars G) och hans hustru Elin Larsdotter (dotterson dotterdotter till Anders G) dog på torpet Hästhagen under Mölnebacka Storegård. På Lillegården fanns mina förfäder fram till 1780-talet då Anders Eriksson, make till Börta Öjersdotter (sondotter till Anders G), dog här.

Ovan nämnde Börje Persson tycks ha sålt sin del av Storegården runt 1810, då han hamnade på Hästhagen. En tid senare kom en Arvid Jonsson in som ägare och rusthållare. En lustig sak är att även Arvid är en anfader till mig – farfars morfars morfar. Om honom kan man läsa mer här.

Börje och Arvid förekommer i ett antal sockenstämmoprotokoll från 1820 rörande Börjes mor Britta Andersdotter. Bakgrunden är att Britta bodde som undantag på gården och att detta undantag togs över av Arvid i och med försäljningen. Britta hade ansökt om att få komma till fattigstugan. Sockenmännen ville dock inte gå med på detta utan menade att hos skulle ha sin försörjning via undantaget. Mot detta reserverade sig Arvid. Man försökte påverka Börje att ta hand om sin mor, men denne nekade. Läs mer om detta här…

En geometrisk karta från ca 1650 på Riksarkivet visar Storegården och Lillegården. Här framgår att Storegården erlägger 2 pund smör i ränta och producerar 3 4/5 tunna utsäde och 14 lass hö. Lillegården producerar 2 1/2 tunna utsäde och 4 lass hö. En kvarn nämns – ”gångande åhrligen”. Vidare: ”Åle fiske öde der brede wedh”.

I en annan karta, från 1718, meddelas följande:

1 Är Hemmanet Stora Mölnebacka Frälsehemman 1 förmed-
lat till 1/2 hemfallet Kong. Maj:t och cronan genomf byte af hans
Höggref. (?) Excellentz Kong. Rådet och Öfwerste Marscalken Hög-
wälborne Hr. Gabriel Stenbock indelt Wästgiöta Cavallerie

Jag tolkar detta som att hemmanet tidigare varit frälse, men att det vid Karl XI:s reduktion på 1680-talet drogs in till Kronan via ett byte. Greve Johan Gabriel Stenbock (1640-1705) var en storägare i Marks härad. Att  hemmanet indelades till Västgöta Kavalleri kan ha inneburit att det blev ett boställe för någon officer. Men det kan också ha varit så att enbart räntan gick till till Västgöta Kavalleri och att hemmanet arrenderades ut. I den tidigaste husförhörslängden, från 1730, nämns i alla fall ingen militär.

För Lilla Mölnebacka sägs i kartan från 1718:

Frälsehemman 1/2 förmedlat till
1/4 beläget på slätebygden och wid åhn Surtåhn som
komer från Bållebygd och löper uti Wiskåhn

Man kan läsa mer om Mölnebacka här…

Hajom Olofsgården

Nils Jonsson, med hustrun Elin från andra giftet, flyttade hit runt 1797 från Apelnäs i Björketorps socken. Man var då till åren och bodde inhyses hos dottern Johanna och mågen Eric Hansson. Nils dog här 1804.

Hajom Smeagården

Efter vad jag kunnat se har gården omväxlande över tiden benämnts Stommen. Runt 1740-1750 fanns här hela fem familjer.

På Smeagården föddes min farfars farmors farmors mor Anna Persdotter 1743. Hon var alltså anmoder till farfars far Johan Albin Olofsson. Vid samma tid levde även Karin Andersdotter, som var nio år äldre på gården. Karin var min farfars morfars morfars mor och alltså anmoder till farfars mor Ida Johannesdotter.

Karin hade en äldre syster, Börta, som 1747 gifte sig med en Måns Eriksson från den närbelägna Vargagården. Börta dog emellertid 1750 i barnsäng. Ett år senare gifte Måns om sig med Ingeborg Björnsdotter som var syster till min morfars mormors mor Kerstin Björnsdotter.

Vargagården

Farfars morfars mormors mor Kerstin Björnsdotter föddes på Vargagården 1743, dotter till Björn Svensson och Börta Larsdotter. Hon gifte sig 1773 med Lars Andersson, son till Anders Jonsson från Hårsås. De bosatte sig på Vargagården.

Lars Andersson var närvarande vid ett möte då storskifte genomfördes. Lantmäteriakten inleds med texten:

År 1787 den 21 Maji

Ankom underteknad Commissions Landtmätare till Haijom
Stakagården, att enligt konungens höga Befallningshafwan
dens Förordnande, under d. 29 Martii sidstledne och förut
skedd laga kundgiörelse geometrice affatta och fördela
Hemmanens Stakagårds, Fendriks- och Wargagårds
sammanblandade Inägor, uti Elfsborgs län Marks
Härad och Haijoms Sokn, hwarvid följnade Jordägare
sig infunno nemligen
För Stakagården 3/8 dels mantal kronskatte hwaraf Å
boarne Lars Carlsson och Anders Andersson äga hälften
hwardera
För Fendriksgården ½ kronoskattehemman, hwaraf Nils
Börjesson innehar ¼ del, samt Lars och Pehr Swenssöner
hwarsin 1/8 del.
För Wargagården ½ kronoskatte äger Lars Andersson
1/8 del Eric Andersson 1/8 del, Börje Månsson 3/16 delar och Lars
Persson 1/16 del.